Då finns det bara en sak kvar

Att säga:

Gott Nytt År!

På PRAO

Idag är jag på jobbet. Hoppar in för Frida som är och hjälper sin svärmor i en jobbig stund. Som du märker tar jag min korta arbetstid på största allvar - med ett blogginlägg. Men så är det. Ska kolla mailen och vänta på att telefonen kanske ringer. Det är ganska lugnt nu skulle man kunna säga.

Efter denna betungande stund på kontoret ska jag gå ut och fixa i stallet. Mocka, pyssla, fixa med hö. Rida en liten sväng på bästaste hästen.

På eftermiddagen ska jag, Frida, Mamma och Matilda åka till Kista på mellandagsrea. Det ska bli väldigt trevligt! Jag hoppas hitta några fina tunikor eller nåt. Kanske nåt till Nyår?

Barbacka i blåsten och roligt spel

Matilda och jag tog oss en liten tur på eftermidagen. Det blåste och började skymma - och självklart var det barbacka som gällde. Man måste leva lite farligt. :o)

Efter middagen fick vi spontant fika besök - alltid trevligt!

Matilda fick "Den försvunna Diamanten" i julklapp och det har nu spelats flitigt. Väldigt trevligt när hela familjen kan samlas runt ett spel. Gustav är ju en av historiens sämsta förlorare dock, men han lär sig. Hoppas jag.

Who the fuck is Dagmar?!

Jag visste inte att hon var på väg. Hade jag anat hade jag förberett mig bättre. Kanske bakat nåt?

Jag hade iallafall laddat upp med vatten i hinkar. Ficklampor och stearinljus.

Klockan ca 02 i natt försvann vår ström. Kom tillbaka idag vid typ 13. Jaha, tänker du som bor i samhället, det gör väl inget? Men bor man på landet funkar INGENTING utan ström. Du kan inte gå på toa. Du har inget vatten.

Men det började väl egentligen tidigare. Jag anade snarare än fattade att hon var påväg. Jag gick och la mig vid 23. Shit vad det blåste. Kunde inte somna. 00:30 tog jag in hästarna. Sedan gick det utför. Vaknade var och varannan minut av att jag trodde huset skulle flyga iväg. Men det gjorde det inte.

Vi överlevde, det gjorde vi såklart. Men jag ska verkligen försöka hålla mig uppdaterad så jag inte missar Agnes eller Greta lika fatalt om dom kommer. När dom kommer.

Mina djur - Tillägg

Så sant! Jag glömde några!

Ares (1996): En viltfärgad kanin jag fick av en klasskompis på gymnasiet. Var tänkt som sällskap till Nattis (innan Nasi kom). Döpte honom till Ares - krigets och blodbadens gud. Tyvärr gick han en brutal död till mötes då en okönd katt helt sonika åt upp honom...

Charlie (2000): Gråspräcklig honkatt. En av Choppis döttrar. Tyvärr blev hon bara två år gammal. Hon togs bort då hon var helt labil med nerverna utanpå och stressade runt i livet som ett torrt skinn.

Chassi (2007): Gråspräcklig honkatt. Choppis sista dotter som hon gick hem och födde och sedan "hämtade" från sitt gömställe när jag bad henne hämta ungen. Hon blev bara några månader - blev tyvärr påkörd.

Russin (2008): Ljus undulat hona som jag köpte på infall när jag fyllde trettio. Min present till mig själv. Handtam och trevlig.

Atlas (2009): Undulat hane som jag köpte för att dom måste vara två. Tyvärr var han för 8gammal och "vild" när han kom och jag har inte lyckats få honom tam.

Men det var nog alla - tror jag...

Bästaste hästen

Tidigt i morse red jag lektion. Det var fantstiskt! Jag kunde inte fått en bättre start på dagen. Fick testa ett nytt bett som verkligen var kanon.... kanske skulle man köpa ett sådant? Dyrt. Men bra.

Mina djur

Jag är en djurmänniska. Jag älskar djur och har en tendens att fästa mig vid dom. Jag tycker inte jag haft så många - men börjar man räkna är det endel.

Choppi (1988): Mitt första djur fick jag när jag var 10år. Det var en bondkatt som föddes av vår katta som vi hade hemma. Hon var grå spräcklig och världens finaste (vanligaste?). Hon var en riktig subba när hon satte den sidan till - men hon var verkligen "min". Låg alltid i mitt rum osv. När jag flyttade hemifrån flyttade hon med mig. Choppi blev 14 år och togs bord pga att hon fick cancer.

Nattis (1993): Min första häst. En mörkt mörkt brun islandvallack. En väldigt speciell häst som nog var direkt olämplig till ett barn egentligen. Men många tårar och en Saras envishet gjorde den hästen till den mest fantastiska. Det kommer aldrig finnas en sådan som Nattis igen. Han blev 21 år gammal innan vi tog bort honom pga sjukdom. Jag hade honom i 14 år nästan precis på dagen.

Nasi (1996): Min andra islandshäst. Köpt för egna sommarjobbade pengar. Svart som natten med världens sötaste tecken i ansiktet. Underbart snäll och han blev Nattis själsfrände (tveksamt om det var besvarat dock) och Fridas läromästare. Nasi är kvar i familjen men ägns nu av Frida och har, vid 24 års ålder bott hos oss i 15 år.

Nelly (1998): Skaffade jag när jag flyttat hemifrån. En svart labrador tik som jag hade på halvfoder. När man skaffar sig en hund så där när man är ensam, får man ett väldigt speciellt band. Eller så var det bara hon som var speciell. Tyvärr blev hon bara 9 månader då hon hade grava fel på sina höfter och fick lov att tas bort efter en mängd undersökningar av veterinär.

Sigge (2000): Vår gula labradorhane som Johan och jag köpte efter att inte ens varit tillsammans i ett år. Vår studsboll med focus på allt utom matte. Glad, underbar, snäll. Börjar nu bli till åren men hänger med. Han har "alltid" funnits där som en trogen skugga.

Olle (2004): Röd/vit Beagle som vi tog som omplacering på rekomendation från min morbror. Jag hade ingen aning om vad jag åkte för att hämta - men det hade inte kunnat bli bättre! Underbart snäll och en duktig jakthund. Togs bort vid åtta års older pga prostatacancer som inte blev bra - trots operation och behandlingar.

Kilo (2004): Röd hankatt som kommer från (ur?) min mammas honhkatt. Stor musjägare som tar sitt jobb på största allvar. Jag klämde hans svans i dörren när han var 11 veckor - så han har bara 3/4 av en normal kattsvans.... Bor deltid på mitt jobb vintertid.

Pysen (2006): Shetlandsponny, svartvit skäck. Busig, envis och kaxig. Det blev häst av honom också - men han gjorde oss alla gråhåriga. Köpt med tanke på sällskap till Nattis och som ridponny åt barnen, men han var för tuff för att dom skulle klara honom själv. Tog ett av mitt livs svåraste beslut och sålde honom 2010-10-10 pga tidsbrist.

Elding (2007): Ett renoverings objekt jag trodde att jag vill ha. Islandssto, fux, med nerverna två cm utanför huden. Det visade sig att hon hade spatt och fel i ryggen - så det är inte så konstigt att hon var jobbig att rida. Jag vann iallafall hennes förtroende och vi tom tävlade innan det gick utför. Henne hade jag bara i 2½år innan jag valde att ta bort henne.

Stelpa (2010): Min svarta skönhet, Islandsto. Min nuvarande ridkompis och en toppenhäst som har "allt" och är riktigt normal....

Bingo (2011): Aprikos storpudel som jag blev "kär" i. Min (i tanken) optimala hund som kom på omplacering från uppfödaren då han inte höll måttet som avelshane. Otroligt snäll, tillgiven och samarbetsvillig. En toppenhund som jag hoppas ska vara med oss i minst 10 år framåt!

Sally (2011): Nytillskottet - en stallkatt från Övergran som blev vår pga hot om avlivning. Lite skogskatt i henne - hon är luddig med världens svans! Snäll och tillgiven och en riktig fröken kisse som inte vill vara ute...

Det blev några djur. Alla utom Pysen slutade med en hädanfärd. Och några har vi ju såklart nöjet att ha med oss ännu!

God Jul!

Med hopp om en god jul till alla mina vänner
ja jag kan önska det även till dom jag inte känner!
God mat och massor av paket
det är väl så julen ska vara vad jag vet?

Dan före dan

I kväll blir det traditionell skinksmörgås hemma hos oss. Lite nära och kära, en ny griljerad skinka och så julmust (eller öl förståss). Barnen lär ju vara speedade till tusen och förhoppningsvis ger en uppesittar kväll lite sovmorgon i morgon.... Men det kan bli tvärtom också. Uppe sent + vakna tidigt = kracha efter julklapparna i morgon kväll.... Griniga barn på julen? Nope, inte för mig tack.

Ja, nej, det är väl likabra att sätta lite fart här... Man vill ju ha lite städat, så då får man göra det själv...

Dåliga egenskaper

Det är nog nåt som alla har. Eller det ÄR nåt som alla har. Alla är dock inte medvetna om vilka dom är. Jag har säkert många, men tre som jag kan känna är lite.... jobbigare än andra.

Jag började verkligen spalta upp dom här - men jag insåg att det nog skulle försämra bilden av mig själv något. Den bästa sämsta egenskapen är nog mitt kontrollbehov. Sedan gick det utför. Var glad att du slapp läsa.

Om jag vann 10 miljoner

Då skulle jag:
* Bygga ett hus
* Skilja mig
* Sluta jobba
* Köpa flera hästar

Hur långt räcker 10 miljoner egentligen? Bygga ett hus lär ju kosta minst 3. Sedan behöver man nog en ½ om året för att leva om man är ensamstående med massa hästar. Då skulle jag bara klara mig i 12 år. Hmm..

Reviderad plan:
* Bygga ett hus
* Bli särbo
* Jobba halvtid
* Köpa två hästar

Då borde jag klara mig lite längre va? Om jag har 6 miljoner att leva för och kanske tjänar 120.000:- på att jobba, då borde pengarna räcka kanske.... 20 år. Om jag räknar med att klara mig på 400.000:- om året.

Men om 20 år är jag bara 53 år. Det är för tidigt för pension. Jag får sattsa på att vinna 20 miljoner istället. Och vaddå pension föresten - jobbar jag inte blir det ju typ ingen pension...

Nej jag får nog fortsätta leva mitt liv som det är. Yej.

Sadelprovning

Nu har jag bokat sadelprovning! Säg inget till Johan.... I mellandagarna (vet ännu ej vilken) kommer Karin Åberg hem till mig och provar sadel till Stelpa. Jag hoppas hitta nåt toppenbra som vi sedan kan ha hela livet. Det ska bli skoj!

The knäck is down

Så har man kokat knäcken. Det gick lite för fort - den var klar innan jag ställt ut formarna - så den var en aning seg att hälla mot slutet.... Matilda kom och kikade vad jag gjorde "Oj det går inte så bra va?" var hennes komentar. "Det går ju jättebra!" sa jag - oerhört optimistisk. Hon tyckte nog det var en anings mycket bänkspill och bredvid hällt men hej - hon klagade inte när hon fick äta upp spillet sen.

Jag hade värsta ridplanen, men Johan fick sticka iväg på en grej, så det får bli ridning imorgon istället.

Ridning??

Herregud! När ska jag rida?? Tiden bara "plopp" och så är det en ny dag. Nu jobbar jag iofs heldagar den här veckan och underlaget är ju minst sagt piss. Klampar är bara förnamnet. Kanske skulle jag ta mig en liten ridtur på gårdsplanen i kväll och öva lite dressyr? Kanske testa mitt nya bett som jag köpt.... Måste bara hämta det på posten först.

Vaselin is the shit

Läste på en blogg att dom använt sig av Veselin i hovarna för att inte få styltor. Ska ha fungerat för dom så det ska jag givetvis prova! Inte många dagar till hovis kommer, men fram tills dess vore det ju najs att INTE fläka sig eller bryta ett ben...

Julegran!

Nu är granen pyntad! Matilda tog sig ann att slänga i lite kraffs. Som synes har vi inget "tema" bara fullt ös medvetslös. :o) Men jag tycker det är fint ändå. It´s a family tree - hemmagjorda kulor, tomtar, glitter och, ja. Bara det är juligt.

Min önskelista:

* Bagarbograven (en bok som utspelar sig i Skokloster och som jag gett bort fyra exemplar av under December till olika födelsedagsbarn - men ännu inte läst själv)
* Fleecefodrade ridbyxor (är svindyra så jag får nog köpa dom själv)
* Snälla barn (har jag redan vissa dagar - men vill gärna ha oftare)
* En engagerad man (kan man byta med någon?)

Ja det var nog det tror jag... Så klart jag gärna skulle ha:

* En ridbana med bra belysning
* En container att lägga dyngan i
* Ett nyrenoverat hus

Men jag tror vi nöjer oss med den övre halvan. I år.

Är jag galen?!

I kväll tänkte jag åka och handla. Slåss med alla andra som fått barnbidrag. Det känns dock som att ju närmare jul vi kommer - desto mera folk så.... Lika bra att få det överstökat liksom.

Jag ska försöka tänka till och handla så att vi klarar oss över julen och inte behöver handla nåt på juldagarna. Vi får se hur det går.... Johan får väl åka och panik köpa nått på julafton i vanlig ordning.

Jag väntar dessutom på, jag tror det är fyra, paket som ska komma i dagarna. Det ena är aviserat och ligger och väntar, men jag tänkte vänta med att hämta det tills dom andra också kommit. Jag hoppas verkligen att allt kommer som utlovat - det är ju juleklappar!!

Nedräkning...

Mamma: "Gustav, det är dax att vakna nu.... Gustav? Hör du mig?" Smeker över håret
Pojken: *Ingen reaktion*
Mamma: "Gustav, det är morgon nu. Dax att vakna..." Puttar lite diskret
Pojken: *Börjar skruva på sig*
Mamma: "Du, du måste vakna nu. Det är morgon!" Puttar lite mer
Pojken: *Mummel*
Mamma: "Det är bara idag och i morgon kvar nu - sedan är det jullov och hur mycket sovmorgon du vill!"
Pojken: *öppnar ett öga*

Mamman hasar iväg till nästa rum och påbörjar samma prosedur:

Mamma: "Matilda, det är dax att vakna nu..."
Flickan: *Ingen reaktion*

Mamman blundar och önskar att det vore torsdag och jullov.... Bara två mornar kvar, bara två mornar...

Inne eller ute

Har lite svårt att bestämma mig. Ska hästarna vara inne eller ute? Dom har varit inne två nätter - men i natt? Det är så blött och tungt att dom nog har mysigast inne. Jag ska iallafall gå ut och mocka boxarna, så får vi se sedan. Halma upp vindskyddet och göra lite mysigt där ska jag också göra. Så gör jag som jag vill sedan. Fast vänta - det gör jag ju alltid! :o)

Getting a cold

Hua. Snoret rinner. Det verkar inte bättre än att jag är på väg att bli förkyld. Jag fryser.

Vi har varit på kalas hos barnens farmor idag. Åt massa smörgåstårta - så nu mår jag illa.

Ska kolla på jägarna 2 nu och sedan ut och ta in hästarna. Dom får sova inne natt också.

Gud vilket svamligt inlägg!

Weekend!!

Så var det helg igen! Fatta vart veckorna tar vägen?!

Började dagen med en ridtur på Stelpa. Gick sådär. Jag har liksom ingen lust - det finns bara "lull" känsla. Tuffa vägen fram. Men jag har anmält mig till tävling i slutet på Januari - så det är bara att hålla humöret (och kondisen) uppe!

Idag har jag jobbar lång dag eftersom en kollega varit ledig. Snart blir det taco middag och en tur till Jonna för att gratulera (i efterskott) på födelsedagen.

I morgon har jag typ ingen plan. Hur amejsing är inte det?! Det blir simhallen och hämta ett paket på lindex (julklappar till barnen)och en ridtur bara! Eller bara och bara, det är väl ganska mycket det med...

Söndagen däremot är fullbokad, så jag får försöka njuta och softa i morgon...

Att göra nåt otippat

Idag hade jag bestämt att jag skulle rida. Planen var att sällskapa med Nasis medryttare, men hon var sjuk.

Johan skulle åka och handla och jag skulle gå ut när han kom hem. Jag kände mig frusen och tog ett bad. Sedan blev det saga för barnen nerbäddad i sängen. Och när jag ligger där och plirar på klockan som bli 19:19 tänker jag "snart ska jag gå ut och rida". Gissa hur sugen jag var på en skala mellan 1 och 10? -3.

Men jag gjorde verkligen det! Jag tog på mig hästkläderna och gick ut i mörkret och red! En eloge till mig!

Jag satt upp på Nasi (!) och tog Stelpan som handhäst. Red rakt ut i mörkret och sjöng julsånger för full hals. Dock infann sig ingen julstämning. "Adventstid" var Stelpas favorit - när jag sjöng den frustade hon förnöjt.

När jag var tillbaka ringde Johan och efterlös mig - jag hade varit borta ett tag. Men hästarna var sjukt leriga och ja, det tar en stund. Att rida Nasi var trevligt, jag trodde inte jag skulle göra det igen. Men han var pigg och glad och skrittade på i rejserfart. Ja hemåt alltså. Vad trodde du?

Den stora födelsedags dagen

Idag fyller många år. Inte bara dom tre jag känner utan säkert ännu flera. Så det blir till att sprida ut firandena en aning. Det är ju trevlig - det blir mycket fika... :o)

Julklappsångest?

Eller inte. Jag känner mig ganska "färdig". Skulle vilja vara en sådan där mysperson som köper en liten personlig sak till alla - men det är jag inte. Kan knappt komma på nåt alls. Har köpt till barnen och Johan och en till mamma (från barnen). Gammelmormor + gammelfarmor + farmor + mormor ska få kort på barnen. Vad annars?

Skulle vilja ge min bror och syster nåt litet (som INTE barnen pysslat ihop) men har svårt att komma på vad.... Jag har ju.... Elva dagar på mig...

Lucia

I går kväll var det Luciafirande med barnen. Ca 120 barn samlades och sjöng mer eller mindre vackert för föräldrar och närmast sörjande. Vackrast var såklart lucian - som i år hette Matilda Ahlström! Hon var så stolt så stolt när hon gick och stog längst fram så att alla tittade bara på henne....

Att urskilja just min tomte bland ca 40 andra var dock svårt. Alla hade mer eller mindre samma rockar och luvorna nerkörda i pannan. Frida fotograferade och jag tror hon fick med Gustav på någon bild. Själv stog jag så klart på helt fel sida av arenan för att kunna urskilja vem som var han...

Idag fyller Fridas stjärngosse (aka make) år så kvällen bjuder på födelsedagskalas!

Tjejmiddag!

Ikväll ska jag bjuda mina bästa girls på middag! Tänkte köra hela grejen med tre rätter, linneduk, fin servis och silverbestick. Skämma bort dom lite :o)

Det ska blir sååå kul - även om jag får prestations ångest vid tanken - tänk om det inte blir gott?!

Plan = då bjuder jag dom bara på lite mer vin så har dom snart glömt det! Haha!

Konsten att vara ensamhund

Idag när jag och Sigge for till veterinären blev Bingo själv för första gången. Jag tror inte han uppskattade det. När vi åkte skällde han och stog i fönstret och såg olycklig ut. När vi kom hem flåsade han som en tok - men han hade inte gjort nåt bus.

Uppfödaren sa att det var bra att vi hade en hund sedan tidigare - eftersom Bingo inte ville vara själv. Han var ju uppväxt med fyra andra hundar - så att vara ensam var ju inget han övat på sas.

Nu när Sigge börjar bli gammal ökar ju risken för att Bingo kommer bli ensam. Hur ska det gå? Jag har ju i tanken att skaffa en hund till sedan - men då ska det bli en jakthund. Det är bara det att det tar tid och kostar pengar att ha hund/ar - så att bara ha för havandets skull känns ju sådär. Även om Bingo skulle vara med mig på jobbet kan han ju inte ALLTID vara med - så kanske borde vi börja träna redan nu?

Sigge levde ensam med oss från 12 veckors ålder till han var fyra år. Sedan kom Olle (en omplacerings Beagle på nästan två år) och bodde med oss i fem år drygt (han fick cancer och togs bort). Sedan december 2009 till februari 2011 var Sigge ensam igen. Och det funkade hur bra som helst. Man kan annars tycka att han ju vant sig vid sällskap under tiden med Olle - dom var dessutom döds polers och sov i samma puff - men nej, det var inga problem alls.

Kanske kan inte alla hundar vara själva? Kanske är det bara att träna som allt annat (och loosa några möbler och skor på vägen)? Dagen fick mig iallafall att börja fundera på om det kanske ändå inte är dax att träna Bingo på att vara mera ensam.

Sigge till doktorn

Sigge äter Rimadyl varje dag (typ Alvedon för hundar) pga att han har fel i sina höfter. Jag kan tycka att det är fel att ge en hund smärtstillande för att den ska klara vardagen - men när man är så gammal som han är må det vara hänt. Så länge han mår bra och är glad liksom.

Så tog hans medicin slut och jag ringde för att få nya piller. Då ville dom träffa honom först och ta en koll och blodprov. En del av mig kan känna "varför?" när hunden är mellan idag och döden redan som det är. Meen, jag åkte så klart dit.

På morgonen idag skjutsade mamma mig och hund till byn. Prover togs och det visade sig att hans njurar börjar ta stryk (jag misstänkte det då han dricker väldigt mycket. Vatten alltså.). Det kan bli så av medicinen - och det visste jag. Så nu ska vi testa en ny mat för att kanske underlätta för Sigges njurar. Till saken hör att han är rätt kräsen och äter inte allt som bjuds....

Det var ett kort men dyrt besök ska jag säga. Och det där beslutet närmar sig med stormsteg...

Tävla tävling

Nu har jag anmält mig till två lydnastävlingar med Bingo. En i januari och en i februari. Är man van att tävla häst kan jag säga att tävla hund är BILLIGT. Kostar typ ingenting.

SBK har en suverän hemsida där man anmäler sig och betalar via nätet. ALLA klubbar är anslutna. Hur ofantligt smidigt som helst! Så skulle SIF (Svenska Islandshäst Förbundet) också ha! Jag ska nog skriva en skrivelse om det till kommande tidning....

Brodd mania

Så gick jag ut med förevändningen att brodda klart hästarna. Hur bra gick det? Tårna bara ville inte ha brodd och jag bröt ihop ett flertal gånger innan jag - ärligt - gav upp. Jag ger aldrig upp. Men jag bara orkade inte. Jag får ta nya tag i helgen - och då ska jag ta med mig mastodont lampan ut - så jag slipper famla i mörker. Idag var dom dessutom skitiga och leriga så fingrarna slant hela tiden. Jag får avvakta kylan igen.

Jag halmade iallafall upp vindskyddet så dom får lite mys (eller mellis?) och så fick gammelman sitt regntäcke på för natten. Han verkade väldigt nöjd med det, eller så var han bara glad att få gå ut igen. :o)

Så har jag shoppat - igen

Nya skor till Gustav. Jag hoppas att han får behålla dom här nu. Jag har TOK namnat dom - så tjuvar göre sig icke besvär!

Termobraxer blev det också. Till båda barnen. Peningarna flödade. Men dom måste ju ha kläder. Det är bara så TRÅKIGT att det måste vara så dyrt. Jag menar - en säsong sedan är ju grekjerna antingen urvuxna eller helt slut....

Sagan om dom saknade skorna

I förra veckan köpte jag nya (dyra) skor till barnen. Två dagar hade Gustav dom i skolan - innan dom försvann. Matildas skor har också försvunnit vid tidigare tillfällen - men då blivit återfunna i en papperskorg på toaletten (tydligen en rolig sysselsättning). Men Jag hittade inte Gustavs skor. Letade i går morse och på eftermiddagen före musikleken letade vi igen. Pratade med personal - men dom är borta.

Vart kan dom vara? Ett barn som tagit fel? En förälder som såg ett par splitternya fina skor och tog dom? Varför skulle ett BARN sno ett par skor?! Jag blir smått hysterisk när jag tänker på det....

Så i eftermiddag ska jag köpa ett par nya skor till Gustav. Igen. Och termobraklor på samma gång. Låtom peningarna flöda! :o(

Wow vilken kväll!

Om dagen började sämre än sämst så slutade den så mycket bättre!

Efter Gustavs uppvisning och middag så gick jag ut till hästarna med Frida. Bara det att ha någon att prata med i stallet var underbart! Jag broddade halva hästarna (traktbrodd) och vi gav oss ut på en barbacka tur i månskenet... Skritta, prata - helt fantastiskt!

När vi var tillbaka fick hästarna mat och halv åtta var jag inne och klar för kvällen. Det blev ett varmt bad med ljudbok och en smirnoff ice innan jag hamnade framför tv:n och kollade på "Secreteriat" (en film om en kapplöpningshäst) med en cider. Klockan var halv elva när jag stapplade mot sängen och kunde möta John Blund. Väldigt tillfreds med mig själv - och nervarvad! (halvfull?!)

Change of plans!

Jag har fått insikt. Eller nja, Frida slog in lite insikt i mig, snarare. Jag är super trött. Har ont i huvudet (sedan över en vecka nu - varför går det inte över?!) och har nu avbokat mig från kvällens möte. Istället blir det middag och så ut till hästarna (med FRIDA!!!) och så tidigt i säng! Swell! Kanske kan jag vara lite piggelinare i morgon?

Men nu - fortsatt skojakt på skolan och avslutning på musikleken!

Oboy vilken morgon...

I går kväll var det julbord med jobbet. Det var gott och trevlig - precis som det ska vara. Vi åkte 1:45 för att komma dit och lika långt för att komma hem. Det var lite segt.

Vi var på ett nytt ställe (för mig), jag träffade massa nya människor jag bara pratat med tidigare och överallt var det mysbelysning (läs skumt).

På hemvägen satt jag bara och blundade. Det kändes som att huvudet skulle explodera.

I morse när klockan ringde trodde jag att det ar ett skämt - men det var bara att pallra sig upp. Och iväg till skolan för att leta efter Gustavs nyligen inköpta svindyra skor som är borta. Jag hittade dom inte.

Jag är trött och har ont i huvuet. Känner att krypa in undr en varm filt och sova bort ett par timmar vore en trevlig grej. Men så blir det inte. Och ikväll är det musikleks uppvisning och möte med kyrkorådet.

När man ska somna

Och man får en tanke i huvudet tex "stängde jag grinden till hagen?" Och så ligger man där och funderar. Sängen är så mjuk och varm och jag bara vill inte gå ut för att kolla. Varför skulle jag INTE ha stängt grinden? Det gör jag ju alltid! Men det är ju just en sådan där sak som man alltid gör och att den av den anledningen går på rutin.

Jag intalade mig själv att den översta var stängd - för den vet jag att jag duckade under. Jag minns att jag även stängde den mittersta - för att jag tänkte på det handtaget som inte ser ut som dom andra. Men den understa? Och även om den inte är stängd - spelar det någon roll?? Jag beslutade mig för att jag sket i vilket och somnade. Efter en stund.

I morse när jag kommer ut är alla grindarna stängde. Såklart.

2:a advent

Idag har vi stöpt ljus enligt tradition. Vi träffas med mammas systrar och barn och stöper sisådär 120-130 ljus. I år blev dom verkligen jättefina och trots att min kusin envist framhåller att det går att köpa billiga ljus på ÖB, tycker jag att detta är en trevlig tradition vi har. Det är ju inte så ofta vi ses liksom, och det här är en bra anledning.

Dagen har en tendens att försvinna fort dock och när det väl var kväll och barnen lagt sig had jag hästarna kvar. Jag portionerade upp allt hö i torsdags och tänmkte att "jag hinner slänga ner nytt och mocka och fixa i helgen" och av just den anledningen blev det så att jag fick gå ut och göra detta - söndag kväll vi åtta.... Den här helgen har gått fort, tack och lov, men jag kan inte fatta att det redan är andra advent....

Jour och kalas

I helgen är det jour. Jag har ont i huvudet. Still. Det vill bara inte ge med sig. Trots att jag klämde en vinare i går kväll.

Nu är Johan och hämtar Gustav hos hans tjej. Jovisst. Hon är hans flickvän. Det ska börjas i tid. Tacos i kväll och sedan iväg på kalas hos min farmor som fyller år idag. Helgen är fullbokad och ja, i övrigt hoppas vi att det snart är måndag.

En vinterbild

Kollar i datorn lite planlöst och hittar den här fina vinterbilden på mina förlorade älsklingar. Tänk om/när vi får så där mycket snö! Det är så fint. Och sol. Jag vill gärna ha lite sol.

Tänk om jag hade haft alla mina hästar: Nattis, Pysen, Elding och så Stelpan och Nasi. Vilken DAMP flock. Stackars Nasi.

Att ta smuts till en ny nivå

Lite så känns det när man går ut i hagen. Där ska vara två svarta hästar - men allt jag ser är två grå. Why? "hÄSTAR SOM TRIVS RULLAR SIG, HÄSTAR SOM TRIVS RLLAR SIG..." UPPREPAR JAG SOM ETT MANTRA.

i MORSE GICK JAG UT OCH VERKLIGEN ENGAGERADE MIG. 40 ENORMA MINUTER BORTSTADE JAG PÅ sTELPA. hON VART FAKTISKT REN. tOM BLÄNKTE I LJUSET FRÅN LYSRÖRET. hON SÅ ÄVEN UT ATT STORTRIVAS MEDANS JAG NÖS OCH SPOTTADE LERA.

sEDAN VBAR DET AV TILL PADDOCKEN OCH EN STUNDS SERIÖS TRÄNING.

Jaha du. Har kommit åt "the knapp" ser jag. Nu lägger jag ner. Orkar INTE skriva om.

Dyrt med små fötter

Idag var jag och barnen och köpte nya vinterskor. 1100 pix. Jag fick inga skor. Nu gjorde jag (förhoppningsvis) något klokt i år och köpte RIKTIGA skor på Intersport. Gortex. Vattentätt. Varmfodrat. Det borde väl vara perfekt till en okontrollerbar 6åring? I hope so.

Snart är det dax att köpa vinterbrallor också. Något med pansar på knäna vore att föredra (efter att ha sett förra säsongens byxor) men jag tror det är svårt att få tag i....

Kan man vara för trött för att sova?

I går var det kurs för Anders. Jag tror det var min femte kurs för honom, totalt sett. En fantastisk man, verkligen, och som vanligt väldigt givande. Stelpa travade i en helt fantastisk form på volt (över bommar) och jag kände att DETTA måste vi jobba på mer! Jag måste jobba henne mer vid hand för att stärka hennes balans och form - så hon orkar samma med mig på ryggen sen.

Matilda och Världens Bästa Nasi var med oss. Red med oss över, stog i ridhuset dryga timmen och väntade, och red sedan med oss hem igen. Så snälla och söta båda två!

När jag kom hem var jag helt slut. Johan hade lagat middag och stck sedan iväg medans jag och barnen badade och läste saga. När barnen lagt sig låg jag i min säng och stirrade i mörkret. Huvudet var på väg att sprängas och jag kände mig så oändligt trött. Men kunde inte somna.

När Johan kom hem var det djurronden och sedan in i sängen igen - samma sak. Gick inte att somna. Jag vet inte vad klockan var när jag till slut slocknade, men jag var trött i morse - så det var nog sent. Och jag känner att huvudet är inte på topp idag heller - och med barnen idag kommer två kompisar.... Joy to the world!

Idag är det kurs

Idag ska jag och Stelpan på tömkörningskurs för Anders Eriksson. Jag har inte alls sett fram emot detta egentigen, men det brukar vara trevligt och han är ju amejsing med hästarna. Vi får se vad han säger om henne och om jag kan få tips på några smartiga övningar för att stärka upp rygg och bakdel. Will be back with rapport!

En dålig vana?

Idag var vi på ridskolan igen. Matilda hade jättekul och alla spår efter förra veckan var som bortblåsta.

Jag har under hösten köpt en del grejer till ridskolan. Jag förfasades över hur slitna vissa saker var, så då köpte jag nytt. Det började med ett träns till Matildas "sponsorhäst" (som vi sponsrar med 500:- per termin). Han träns var väldigt slitet - så han fick ett nytt som jag hittade på rea. Bra så.

Så kikade jag på dom andras grejer och ja, så blev det några träns till. Och några sadelgjordar. Och massa grimmor. Och grimskaft.

Nu har iallafall ponnyhästarna fina saker - men dom stora hästarna skulle också behöva lite nytt.... Det är en dålig vana att kasta saker på andras hästar - men dom använder ju sina saker varje dag och behöver ha mjukt fint läder mot kroppen. Och det är ju en fattig kommunal verksamhet som kan behöva lite hjälp.... Så jag kommer nog fortsätta handla när jag snubblar över nåt billigt....

Ännu en helg förbi

Vi hade inga planer. Vi skulle bara baka pepparkakor hos farmor och farfar på lördagen - i övrigt var vi lediga. Swop! Så var det måndag. Que?! Men vart är min helg? Vart tog den vägen!?!

Vi åkte på en kort shoppingtur, hade kusin/syssling besök och matade gammelfarmor med ett litet julbord. Och det var liksom det. Tiden bara flög iväg...

Hundvård

Idag har jag klippt Bingo. Vad har du mer gjort, kanske du undrar, jag som varit hemma? Vet du hur lång tid det tar att klippa en storpudel? Idag tog det mig två och en halv timme. Det tar sig! Men det var det förmiddagen liksom.

Sedan gäller du ju att hålla den sjuka pojken på gott humör. Inte alltid en lätt uppgift, om vi säger så.

Nu sitter jag i soffan och kollar Boog och Elliot med Gustav. Och surfar med mitt seegat internet.

Hemma och vabbar

Både igår och idag är jag hemma med Gustav. Förkyld. Natten till igår sov vi knappt nåt han och jag pga att han hostade konstant. Natten i natt var klart bättre. Nu är det mest snor och slemhosta - men slemmet är ju klart bättre än det torra hårda som var innan...

Frida tyckte jag var tråkig som inte bloggade - så jag tog henne lite på orden occh ska visa vad jag gjorde igår! Strök och satte upp julgardinerna! Det blev lite ljusstakar också - men jag vill inte tända dom förrens på söndag. Tidigast i morgon kväll...

Alltså - en bild. Men det var så seeeegt att ladda upp! Jag försöker mer sen...

The Big Block

I söndags när Matilda skulle sova brast hon ut i en, ja, hon skulle inte rida kvar på ridskolan. Aldrig mer skulle hon rida, inte där och inte någon annanstans. Hon skulle inte rida i en annan grupp elle på en annan dag. Jag fattade noll. I måndags hade hon ju superlajbans och hon har ju blivit så duktig?! Vi pratade och ältade och hon var envis som synden. Hon. Skulle. Aldrig. Mera. Rida.

Till slut fick jag ur henne nåt om en kille som sagt nåt dumt. Men hon skulle inte rida. Hon skulle börja på gympa istället.

Alltså, fine with me - hon får gärna sluta rida om hon vill - men det ska vara av RÄTT anlednng. En dum pojke = fel anledning.

Hur det nu var så somnade hon med löftet att vi skulle prata vidare dagen där på - alltså igår.

När jag pratar med henne igår meddelar jag att hon iallafall ska dit en gång till - oavsett vad hon säger. Jag säger (igen) att hon kan gå på gympa OCH rida om hon vill. Då kryper det fram att GYMPAN är på måndagar. Jamen, säger jag (igen) att du ska ju snart börja rida på lördagar - då kan du ju gå på båda. Om du vill. Jubel i örat och en jätte glad tjej. Whaaat?!

Alltså lyssnade hon inte på mig i söndags. Hon total blockade och skulle bara inte. Jag bröt nästan lite ihop ska jag säga, när jag försökte prata med en vägg där på kvällen. Men nu är saken löst? Hon hade iallafall jättekul på ridningen igår.... Och detta är bara början - hej tonår liksom...

Jo, eh, sadel

Nu är det så, att min sadel, min älskade fina, är för stor för Stelpan. Nu kan jag inte ignorera det längre. Jag måste skaffa en ny. Snälla, säg inte det till Johan....

Nöjd med mig själv

I morse gick jag ut och red. Det smådurade och var ett riktigt piss väder - men jag gick verkligen ut. Hästen var lerig och blöt - men jag red. Gick till paddocken och tog en sväng ute. Skit dåligt blandat med superbra. Men nu är hon iallafall motionerad. Och schabraket är superskitigt.

Nybakat

Så där ja! Nu har jag bakat saffransbullar och negerbollar! Disken är också klar och barnen har fått lunch. Vad ska jag göra nu då?? Johan är och jagar, så ridningen får vänta. Dax att sätta igång med kvällens kycklingryta kanske?

En lördag som alla andra?

Nej, den här lördagen skillde sig från mängden. Jag var på kurs med Stelpa och Johan hade barn ansvar. Han var vääääldigt trött när dagen var slut....

From the start: Upp och mata hästar, äta frukost. Bittert konstaterande att jag måste få fart på barnen - trots att jag har ett släp att packa och en häst att göra i ordning. Hästen var nyrullad, blöt och fin och jag tackar min lyckliga stjärna att hon trots allt är svart....

Kursen gick ganska bra. Jag måste hela tiden intala mig själv att det är träning och inte uppvisning - jag blir så frustrerad när det inte funkar!! Vi jobbade iallafall på att få med hennes bakben och hon menade att när hon accepterar skänkeln och tar med sig baken - släpper hon bettet och blir lättare att rida. Ingen aha upplevelse - det sitter tydligen ganska långt inne. Så det är bara att träna vidare hemma... Det är en kurs till i december, vi får se om jag kanske ska anmäla mig till den också.

Medans jag var på kurs var Johan och barnen på hockey träning. Johan fick tydligen ett mindre bryt på Matilda som tjatat konstant. Efter träning handlade dom inför middagen - sedan var det bara att hämta mig. Hem och åt mat och sedan dog Johan på soffan medan jag röjde upp. Vid fem for Johan och Gustav på kalas och ja, sedan hade den dagen också gått. När det var dax för saga höll jag på att somna jag också....

Annorlunda fredagsmys

Fredagar brukar betyda Tacos i vår familj.Idag är inget undantag så, men idag ska vi inte äta hemma utan i Bygdegården. Det ska vara "Tacokväll" där och det kommer ett gäng personer från trakten. Jag vet inte hur laddad jag är egentligen, men det blir säkert trevligt.

Sent lär det nog inte bli - vi har varit vakna sedan halv sex i morse när Johans telefon ringde. I morgon ska jag dessutom på ridkurs, inte jätte tidigt, men familjen trött behöver nog ändå sova tidigt...

Shoppingtur!

Idag ska jag åka med mor och syster på shoppingtur till Kista galleria! Trängas med folk från alla länder utom Sverige och förhoppningsvis komma hem med det som var tänkt.

Jag har fått ett presentkort som ska handlas upp och forhoppningsvis lyckas jag hitta annat som också behövs. Underkläder tex. Här står man med två bh:ar - totalt. Det är inte så skoj att köpa - men nu måste jag verkligen. Och jeans. Har ett par....

Det ska bli jätteskoj och jag ser så mycket fram emot det!!

Vart är månen?!

Det har varit så ljust på kvällarna med så fin måne - men inte idag. Sverigens Svartaste kväll och jag ska ut och rida. Det funkade hyffsat. Lite dressyr på gårdsplanen och sedan lite spring på vägen. Men det var i mörkaste laget, det var det.

In the val and the kval

Middagen är som uppslukad av ett gäng hungriga vargar. Här sitter jag med ett kyckling kadaver. Och funderar. Ska jag gå ut och rida nu tro? Jag missar då kvällen med barnen, precis som igår pga möte och i morgon pga shopping. Det dåliga samvetet kryper sig på.

Men går jag ut NU kommer jag vara inne i tid till dusch, saga och nattning. Det är ju mysigt. Just nu spelar dom ändå pingis på övervåningen. Jo jag gör så - Stelpan - here i come!

En bra men märklig dag

Idag hade jag en sån där "perfekt" eftermiddag.

Efter jobbet gick jag hem - gjorde läxan med Matilda, damsög, tvättade och fixade middag. Det var den "bra" delen - dvs jag fixade allt som behövde fixas. Sedan for jag på möte.

När jag kom hem klockan straxt efter åtta höll Johan på och vek tvätt. Jag skojjar inte nu - han vek verkligen tvätt. Så jag hälpte till och vips var det klart. Det var den konstiga delen.

Hade bara mötet bytts ut mot en ridtur hade dagen varit nästintill overklig...

Höstbild

Den här fina höstiga bilden tog jag på Matilda och Stelpa i lördags morse. Dimman låg tät och det var så där ruggigt och småkallt som det kan vara en tidig morgon. Superfin bild tycker jag - båda ser pigga och glada ut trots det trista vädret!

Suck och stön

Ibland är det verkligen blogg torka. Inser att jag nu (återigen) inte skrivit på flera dagar. Men vad har hänt sedan sist? Har något hänt? Jag skulle nog säga att livet har rullat på.

I går var sista tillfället i tävlingslydnaden för mig och Bingo. Känns tråkigt faktiskt - det har varit superkul att göra något me hunden, vi har blivit thigtare. Han klart lydigare. Nu är det bara att träna på hemma och så ut och tävla. Finns en tävling i början av december som jag ska se om det finns platser kvar i. Bara att testa igen liksom!

Ridit har jag gjort - senast alldeles nyss. Satte på boots och njöt av en klockren tölt. Eftersom jag tydligen aldrig är nöjd har jag nu istället börjat irritera mig på att hon ligger emot min hand när jag tex tar en förhållning eller vill stanna. En stopp sträcka på 200 meter känns inte okej. Ja nu kanske jag verdrev, men du fattar poängen.

Nu ska vi ju (förhoppningsvis) på kurs nästa helg och jag hoppas att vi kan få lite tips då. Annars får Anna en nöt att knäcka nästa gång hon kommer...

Idag är det farsdag och vi firade min far i går med middag där med mina syskon, idag ska vi till Johans far och fira honom på liknande vis. Johan firades i morse med paket på sängen och en hotell frukost, typ. Visserligen plockade han fram den själv, men ändå.

Nu är barnen med mormor på loppis, Johan meckar bil, jag har precis ridit och fått fixa lite jobb grejer och nu ska jag nog gå in och krypa i badet tror jag.... Känner mig frusen.

Varje vinter säger jag att jag ska köpa ett par vinter ridbyxor med fleecefoder - men jag snålar ur. Tills jag kommer in från ridningen med lår som isblock. Nu känner jag alltså återigen att jag vill ha ett par fleecefodrade ridbyxor.... Vi får se, vi får se....

En Stor Svart

I går var jag som sagt på middag och hade till bordet en gammal vän och bekant. Jag har känt honom hela mitt liv och när jag var typ 12 år var jag skötare till hans hästar. Han har fortsatt med hästar och avlar fram förstklassiga hopphästar som tävlar internationellt.

I går började han prata med mig om ett 6-årigt svart sto som han skulle sälja. Hon har visats och nu gått med föl. Det var ingen liten häst - hon var 1.72cm i manken och jag blev så SUGEN!! Tänk att ha ett sådant djur! Känslan jag upplevde i måndags när jag satt på den stora hästen är så obeskrilig att jag.... ja. Jag bara måste få sitta på en så där stor häst igen! Tänk att få sitta på en riktigt stor häst - en med vilja och som är lyhörd och..... wow.... Jag har fått storhäst bacillen.

Ligga i soffan

Vad är detmed att man alltid ska ligga i soffan? Jag sitter gärna i soffan, kanske med benen uppdragna under mig - men jag kan absolut sitta. Min man kan inte det. Han ligger alltid. Jag har ifrågasatt om det kanske är så att hans mage är så stor att han inte kan andas när han sitter upp. Jag har inte fått nåt svar - men han ligger fortfarande konstant. Gärna med föttern liksom lite käckt på armstödet vilket ger en bild av en (grotesk) sjöjungfru på dekis. I dont get it. Sak nr 1024 att störa sig på. Check.

Inte mitt problem?

I kväll ska jag bort. Just i kväll är kanske inget stort problem eftersom barnen ska gå och sova i princip så fort jag åkt, men detta är ett problem i andra samanhang.

Det gäller barnen och deras far. Dom klagar alltid när jag ska åka bort. Jag fattar inte det där eftersom när jag är hemma, kan jag sitta vid köksbordet i min ensamhet med en bok och barnen är på övervåningen. Bryr sig inte alls om mig. Men när jag ska bort - och dom ska vara med pappa - shit vilket gnäll!! Pappa är tråkig, pappa hittar inte på nåt, pappa sitter bara vid datorn, pappa bara kollar på tv. Men sånt gör ju jag också - och då bryr dom sig inte.

Jag och Frida har diskuterat det där och kommit fram till följande: Troligen är det så, att när jag är hemma och gör ovanstående och ett barn kommer till mig me en fråga eller ett önskemål - tar jag bort fokus från vad jag gör och tittar på/pratar med barnet.

När pappa gör något av ovanstående och ett barn kommer - måste han göra/kolla klart alt är så inne i det han gör att barnen inte får kontakt. Du kanske tror att jag skojjar nu - men jag har sett det med egna ögon hur ett barn står och liksom "Pappa pappa pappppppaaaaaa" och han bara inte hör. Rätt sjukt.

På samma gång, visst, barnen måste kunna vänta på "sin tur" - men hallå liksom.

Nu har jag anammat detta på ett nytt sätt (eftersom man inte kan prata med min man och förvänta sig en förändring) och lagt över detta på barnen. Typ "Ja men då får ni prata med pappa om det här för JAG är ju inte ens hemma!" Men det kanske är ojuste? Att lägga det på en 6 och en 8 åring? Det är ju tack och lov inte fara för någons liv eller så, men det är en jävligt irriterande detalj.

Konsten att inte fatta någonting

För en tid sedan hade jag ett serious talk med min man. Man tror att budskapet går in. Det gör det inte. Hur jefla svårt ska det vara att bara fatta?! Hur ska man göra för att bli tagen på allvar?!

Istället för att försöka komma fram till nåt vettigt kan jag ju.... Ja, jag kan lika bra ta satts och springa med huvudet rakt in i en vägg - det ger garanterat större stimulans och shit - jag får tom lite ömhet på köpet! Win win liksom.

Att kontrollera sig själv

Eller kanske skulle jag skrivit - Sara - the nojjer i rubriken?

I går var vi hem till en vän som hade en frisör på besök, Ytterst praktiskt (och privärt) i jämförelse med "vanlig" frisör. Hursom. När vi kommer dit blir vännens ena dotter friserad och frisörern ber moderna komma fram för att titta på - LÖSS. Det var millimeter från att jag tog barnen och rusade iväg hem kan jag säga! Men vi var kvar. Blev klippta (med andra saxar och kammar) och nu går jag här och nojjar över löss.... Har aldrig i mitt liv haft det och vill ytterst ogärna ha kan jag säga.

Det kliar överallt.......!!!!!!

Tänk Tomas Ledin

I morse när jag gick och gav hästarna frukost kände jag mig lite som Tomas Ledin. "Det verkar bli en fin dag idag". Solen höll på att gå upp och det var ett sådant där mysigt ljus och luften känndes lite kylig. Nu, ca en timme senare, verkar jag och Tomas haft fel. Vädret verkar lika grått som alla andra dagar. Men det såg lovande ut där en stund!

Vet du vad jag gjorde igår förresten? Jag red. På en STOR häst. Han är typ 1,70 i manken och jag satt där uppe på honom. Shit pomfe vilken känsla! Och när han travade - gud, jag trodde jag skulle studsa av! Det var nämligen föräldra ridning på ridskolan och vi vuxna skulle få prova. Hon frågade om jag ridit förut och jag sa att det var mååååånga år sedan jag red en så stor häst. (Man nämner inte att man har en egen häst när man ska prova rida, så är det bara). Alltså, jag kännde mig som värsta nybörjaren! Men det var kul. Jag skulle gärna prova igen....

Resa utomlands

I våras var ju jag och familjen utomlands i solen. Det gav verkligen mersmak och jag skulle väldigt gärna åka igen. Snart.

På fredag åker min kusin med sina föräldrar och sin äldsta son till solen i en vecka. Jag har tänkt på det där - min första reaktion var att jag inte skulle vilja åka utan Johan och Gustav, men sedan har jag grubblat på det. Kanske vore det inte fel att bara åka Matilda och jag?

När vi pratar om att åka igen sätter Gustav emot. Han vill inte flyga så länge en gång till. Det blir ju lite svårt då. Johan å andra sidan är ju alltid mr nice guy och säger att visst kan jag och Matilda åka själva - om vi vill. Meeen som sagt. Det känns inte helt rätt. Men gud så skönt det skulle kunna vara att komma bort!!

En måndag som alla andra

Eller inte. Efter en veckas ledigt var det segt att kliva upp. Matilda ville inte gå till skolan.

Idag har jag varit med Gustav till skolsköterskan för att väga och mäta. Pratat lite talfel. Inte så kul. Efteråt blev det handling och hem för ombyte - och så snart iväg till ridskolan.

Efter ridningen ska jag träffa några tjejkompisar och käka middag. En väldigt uppskjuten sådan. Det är svårt att få fyra liv att klicka - det gälller på något sätt att planera i tid innan annat kommer mellan. För annat är det ju - hela tiden.

Sedan sist

Nu var det ett par dagar sedan jag skrev igen. Det blir så lätt så när jag är ledig. Jag liksom tar avstånd från datorn - det syntes inte minst i min mail som hade 67 (!) olästa meddelanden....

Mamma har äntligen fått komma hem! Det visade sig att hon hade blodförgiftning. Massa mediciner fick hon med sig hem och jag hoppas att hon snart är tillbaka som sig själv igen.

Jag har hunnit med att fylla år (grattis på mig!) och inför detta även städat och fixat. Vi har hälsat på mamma varje dag och tiden har bara passerat.

I går var vi till veterinären och röntgade Bingos höfter. Återstår att de hur det är med dom - det kommer besked på posten.

Idag har jag super ont i halsen, så jag ska nog hålla mig borta från mamma så vi inte smittar ner henne med nåt snusk. Barnen vill dock gå "Bus eller Godis" så vi får väl se vad som händer under dagen.

Jag har dessutom åkt på lunghinneinflamation också - orsakas att ett virus och är således bara att vänta ut: Dock gör det väldigt ont när jag andas och det har ju också sänkt mig något.

Är sugen på en ridtur och hoppas och tror att jag ska få till något idag. Det är ju dag före röd dag så vem vet, kanske kommer Johan in och kan ta barnen så jag kan hinna ut i ljuset??

HUNDTÄVLING

Så, i söndags var det preimär i Lydnadsklass ett för mig och Obladi´s Crispy Snow Berry. Låt oss kalla honom Bingo.

Jag var en aning nervös, det ska erkännas. Det var så illa att jag i lördags rent av tänkte stryka mig och bara stanna hemma. Men någonstans övertalade jag mig själv att inte ta det så hårt och ta det som en träning. Sagt och gjort - jag åkte.

Första momentet var platsliggning. Sex hundar ställer upp med fem meters mellanrum och skall på komando läggas ner, för att förarna sedan ska lämna dom och gå 20 meter bort. Hundrarna ska ligga stilla i två minuter vartefter förarna går tillbaka och på kommando sätter upp hundarna.

Bingo la sig jättefint och låg ca halva tiden - då han satte sig upp. Han satt dock stilla och jag tyckte ha trots allt skötte sig bra.

Resten av momenten var individuella, så då var det bara Bingo och jag. Två moment visste jag att vi skulle nolla och det var dels apport - hunden ska ta en framsträckt apport och hålla den 5 sek - och dels läggande under gång - jag går och säger "ligg" och då ska han lägga sig medans jag bara fortsätter gå. Båda dessa blev, precis som jag visste, nollade.

Men linföringhet gick bra - hopp över hinder fick vi tex 9 i (av 10) och tandvisning 10. Inkallning 8,5 och ställande under gång (som läggande fast hunden ska stanna och stå kvar) fick vi också väldigt bra på.

Alla poängen räknas sedan om på nåt fiffift sätt och vi fick totalt 127 poäng och ett tredjepris. 100-140p = 3:e pris, 140-160p = 2:a pris och 160-200p = 1:a pris. Efter 3 1:a pris får man diplom och kan tituleras sig med LP1. Vi blev 10:a av 12 startande i vår grupp - men jag var nöjd!

Bingo - min finaste tävlingshund!!!

Lediga veckan

Den här veckan är jag ledig från jobbet. Rätt nice. Idag har vi påbörjat en städning av huset som föranleds av en viss persons analkande födelsedag. Så är det.

Vidpass elva tog jag och barnen bussen till Enköping för att hälsa på mamma. Åkte med min farmor hem och var hemma vid tre. Klockan fyra bar det av till stallet och Matildas ridning. Nu har vi precis varit ut till hästarna och pysslat, tömkört/ridit och matat. Nu ska jag lägga barn. Och mig själv.

Alltså, den här helgen...

Lördagen var väl som våra lördagar är mest - förutom att vi efter hundkursen åkte in och hälsade på mamma på sjukhuset.

I går (söndag) var det tävling med Bingo (referat senare) och vi var hemma vid lunch. Då slängde jag och barnen ihop en dubbel satts bullar och tre sorters kakor. Joråsatte. På kvällen blev det bestämt att svärisarna skulle komma och fika. Jag undrade i mitt stilla sinne om det inte skulle kunna gå att kombinera ihop en hundmänniska som tävlar lydnad - en bra svärdotter och en bulmmamma med en hästtjej. Men det gick! Jag rusade ut och hann med att rida Stelpa också medans Johan lagade middag.

Lätt sönderstressad somnade jag sedan i soffan cirkus halv nio. Vintertid vill säga.

Medryttarridning och sjukhusbesök

I går kväll var jag ute på tur med en av Nasis medryttare. En jättetrevlig tjej som verkligen är förtjust i Nasi. Inte så hästvan kanske (red upp till tonåren) men engagerad. Nosen blev ganska rejält svettig - men det är ju väldigt varmt ute. Pälsen för kyliga nätter sitter på plats - men det är 11 grader varmt....

Efter ridningen åkte jag och Frida och hälsade på mamma. Hon såg verkligen inte pigg ut... Fortfarande inga svar på vad det kan vara - så hon får väl stanna där ett tag. Mamma är ju en sådan där person som säger "Jag mår bra, det är bara ett brutet ben" - typ. Så när hon ser, och ÄR, så här sjuk - då är hon nog väldigt sjuk...

Min mamma

Jag har världens bästa mamma. Så är det bara - no arguments. Ja kanske att Fridas är liite bättre, men inte mycket.

Nu är min mamma sjuk! Hon har åkt ambulans till sjukhuset och dom har tagit masssa prover. Dom vet inte (ännu) vad det är och hon får inte komma hem förrens dom vet. Jag är så orolig - Min lilla mamma!! När läkaren inte "hittar nåt fel" på en person som bevisligen är sjuk - då blir jag väääääldigt bekymrad.... :o(

Man vänjer sig

Så var man gräsänka igen. Har varit med barnen i Bålsta och dinnerat min mor, varit och hälsat på gammelmormor och nu ligger barnen och kojsar. Känner mig jefligt trött själv också. Ska nog går och sova snart.

Jag har snott "jefligt" från ett par bloggar jag läser. Det ser inte så illa ut när man svär om man skriver sådär. Ganska smart.

Rubriken antydde att jag skulle vant mig vid något - och det är att vara solo. Så jefla nice. DET är ett problem i sig.

Idag ska jag fräsa

Jag känner i hela kroppen att idag, idag är det en fräsardag! Detta innebär intagning av häst, boots på och så iväg och träna tölt på vagarna! Det brukar alltid innebära en glad matte i slutändan då finaste hästen bjudit på klockren tölt i flera olika tempon. :o) Joy!!

Morgon träning

Jag vet inte om jag skrivit det - men på söndag ska jag tävla lydnad med Bngo för första gången. Det är väl lite att ta i kanske, men vi ska prova.

Så i morse avsatte jag en stund med att träna Bingo lite mer seriöst. Vi gick ut och körde inkalling och ställande under gång. Fritt följ också då såklart. Det gick ganska bra bitvis!

På tävlingen har jag inga förväntningar alls - vi ska försöka ha kul bara, så får vi se hur det går....

Dåligt bloggande under helgen

Jag har kämpat för att få den här helgen att gå så fort som möjligt. Jag tycker att jag hat lyckats bra! Och jag överlevde, vilket alltid är possitivt.

Vi har umgåtts, hästat, promenerat, handlat, fått besök och ja, det har varit bra.

Att leva en helg utan Johan var inga problem och jag ser fram emot att han ska åka igen på onsdag.... Det är ett störningsmoment mindre när han inte är där. Låter väldigt illa, men precis så har det kännts.

Nu är han borta på möte och jag ska straxt läsa kvällssaga för barnen. Sedan är det nog dax att ta tag i den där tvätthögen....

Nu är det officiellt

Nu har jag jour. Mår extra dåligt över den här helgen. Mycket bussar i omlopp. Bad vibrations.

Har ingen som helst plan för helgen. Bara försöka få den att gå så fort som möjligt.

Livet utan Johan - första natten

I går när barnen lagt sig tänkte jag på att Johan inte var hemma. En kväll utan Johan är inget ovanligt och att ta hela kvällsritualen själv är jag ju van vid. Att kolla på tv själv eller somna i soffan själv är heller inget konstigt. Att gå och lägga sig själv gör jag ibland - men när jag vaknar brukar han alltid ligga där.

Så här långt har jag iallafall överlevt och barnens morgonbestyr är det ändå alltid jag som fixar. I helgen har jag jour, så vi får väl se hur det flyter. Det känns alltid väldigt tryggt att ha en Johan när man har jour.

Lektion

I kväll red jag lektion för Anna. Det var ett tag sedan och sist gick det verkligen jättebra. Jag kände att jag ville testa samma koncept för att se om förra gången bara var en bra gång eller om vi kanske rentav kommit på något här. Så barbacka med pessoa och så iväg till paddocken.

Det gick bra - men var inte direkt magiskt. Jag tyckte hon gick emot mig och låser sig i innertygeln. Jag bara fattar inte varför hon inte kan mjukna?!

Hon töltar fortfarande bra och vi har hittat takten. Hon har lite svårt att bära sig i traven och få till det fina flytet - men det borde väl komma. Jag borde, BORDE, verkligen ta mig till paddocken oftare för att träna böjda spår.

Jag önskar att jag fick rida lektion lite oftare - jag tycker det ger så mycket. Och så är det roligt att träna emellan för att kunna visa upp ett resultat - en förbättring. Jag har inte en enda kurs inbokad i höst och det känns skit tråkigt. Alltid brukar det vara något - men det enda att se fram emot är Annas nästa mejl (som lär dröja eftersom hon precis var här) och vårens tävlingar....

Home alone

Idag far Johan utomlands på affärsresa. Låter väldigt seriöst med en affärsresa när man jobbar som bonddräng och mekaniker - men det är en jobbresa iallafall. Till en bransch mässa.

Så jag och barnen blir ensamma. Tills på söndag. Jag ska försöka ta tillvara på dom här dagarna och reflektera över mitt liv. Vi får se vad jag kommer fram till.

En trevlig överraskning!

Johan skulle bort på möte ikväll så jag var helt inställd på no ridning. Så kommer Frida inskuttande och erbjuder sig passa ett eller två barn om jag vill gå ut! So nice! Så jag tar Matilda med mig, haffar två hästar i hagen och beger mig ut på en liten kvällstur i skymningen! Det var en trevlig överraskning!

Vart är världen på väg?!

Halva Sverige upprörs av att en gammal tant är på väg att utvisas ur landet.

En fyraårig pojke blir mördad - troligen av andra små barn - och en vuxen människa ser att något urartar på en lekplats med bryter inte in.

I en stor barnporrhärva får den "största" boven 1 års fängelse och alla kvinnor som korrensponderat med honom och tagit emot och tom producerat egna bilder på sina barnbarn - får mellan 2500:- - 12000:- i böter.

Är det bara jag som tycker att nåt är jävligt skevt här?!

Kyrkan

I kväll var det möte i kyrkorådet. Det var absolut trevligt och det är väldigt intressant. Ett stort problem är ju att folk inte gärna går i kyrkan - det är svårt att dra publik, om man får utrycka det så. Jag vet inte riktigt VAD man ska göra åt saken. Något jag iallafall är helt överens med mig själv om så är det att kyrkan är något trvligt och att man ska inte tvinga dit folk.

Jag tyror dock inte att man direkt kan locka dit dom heller. Jag har hört lite bittra komentarer om att "är det kris då söker man sig minsann till kyrkan" och ja, så är det nog. Och vad gör det? Är det inte bra att folk iallafall går till kyrkan någongång? Det betyder ju att den finns där och att vi vet det men att det bara finns lite dåligt med tid....

I afton inställt eller jag är gift med en idiot

Måndagar är rent generellt en ganska stressig dag. Matilda har ridskola, så det är liksom fullt sjå. Idag skulle jag åa direkt ner till byn efter ridningen, för att träffa en kompis.

Döm av min förvåning när Johan kommer med den TRASIGA bilen för att hämta oss. Givetvis få den ett anfall och kan bara gå i 40km/timmen. Så vi fick tuffa hemåt. Jävligt surt. Så det var bara att ringa vännen och så åka, förlåt, KRYPA hem och laga middag till en superhungrig familj.

Man kan ju bli lite lätt trött. Varför, VARFÖR, kollar man inte upp en bil som beter sig konstigt?! Varför åker man vidare och "hoppas" att det inte ska hända igen?! Nu kan man tycka att jag kunde ta tag i problemet själv, men jag KÖR ju för fan aldrig ens i biljävlen och NÅGONTING måste ju kunna vara Johans ansvar också!! Jag blir så JÄVLA trött.

På konsert

I går var jag på konsert. Britney Spears i Globen. Nu ska du inte tro att jag är ett fan - för det är jag inte - men min syster gillar henne och jag var sällskapsdam.

Att gå på konsert var en ny erfarenhet för oss båda. Det skulle börja 19:30 - och det gjorde det - med ett förband som var superasst. Dom skrek i typ en kvart, sedan hände inget på en kvart. Så kom Joe Jonas och skuttade runt i en kvart. Efter det var det 30 min paus till själva huvudnumret. En och en halv timme efter att vi trodde att det skulle börja, började det verkligen. Och visst var det häftigt! Med musiken och trycket och publiken. Jag trodde inte golvt i Globen kunde gunga - men det gjorde det.

Så var får detta av mig? kanske +++ av fem. Och jag är tveksam om det blir konsert igen för mig på ett tag. Jag tror jag börjar bli.... lite äldre...

Ingen ponnyhäst idag

Eftersom det blev som det blev med tävlingen, hade jag ju en omotionerad häst att ta hand om. Som av en händelse hade Matilda en ridkompis ute och ja, det ena gav det andra. Dock var Stelpa MYCKET pigg idag och det funkade inget vidare med tjejerna. Det är lite roligt (fy vad jag är elak) men kompisen stog ju och lovprisade sig själv innan och sedan visade sig hästen för mycket. Skit taskigt av mig att tycka ett en liten tjej tar sig vatten över huvudet - men kom igen - någonstans måste man väl inse sina begränsningar!? Det gick ju bra (vi var i paddocken) men den stackars flickan hade ont i händerna efteråt. Det blev ingen lång stund då det såg lite osäkert ut, utan jag tog Stelpa och så fick tjejerna turas om på Nasi och så töltade vi lite på vägen istället.

Jag kanske inte har en ponnyhäst trots allt utan en vacker och eldig tävlingshäst?!

Tävlingsdag idag

Och vi kom ca 3 km hemifrån innan bilen la av. Ganska depprimerande. Så det var bara att vända och puttra hemmåt i 20km i timmen och hoppas att bilen skulle orka släpet med häst hela vägen.

På detta har jag lärt mig en ganska viktig sak - var ALLTID ute i god tid.

Vi skulle åka så att vi skulle vara på plats klockan åtta - så jag skulle kunna checka in osv i god tid. Givetvs blev vi lite sena hemifrån (barnen var inte så pigga på att gå upp) men vi hade ändå varit i tid. Problemet var bara att det fanns liksom ingen tid över för att vända hem, lasta ur häst, byta bil, lasta in häst och åka iväg igen. Hade jag varit ute, säg en halvtimme tidigare, hade jag hunnit.

Så jag blev istället hämtad av Irene och vi åkte och kollade och hejjade på dom vi känner och ja, det var väl trevligt. Men jag hade väldigt gärna varit med jag också...

Att titta på hästar

I går efter jobbet var jag och Irene och kollade på en häst. Det var sagt att den skulle passa som failjehäst, men att den var känslig. Känslig för mig är ett negativt ord. Elding var känslig - reagerade på allt hon borde och inte borde göra. Stelpa deremot skulle jag säga är lyhörd - hon reagerar på allt hon ska reagera på, snabbt och lätt.

Den här lilla damen bar en enorm övervikt men var söt som socker. Svarade fint på vikthjälper, men inte så skänkelsnabb. Lätt i munnen, men inte överdrivet.

Ägaren sa att hon var en töltmaskin - och det är här jag börjar undra. En ovan spekulant har kanske svårt att se och känna skillnad på pass och tölt - men det där var inte en töltmaskin. Kanske om hon loosar 150kg - men nu var det grisepass för hela slanten. Hon rullade mjukt som en fårskinnstoffla - men det lurade inte mig.

Det var dock en för pigg häst för det vi skulle ha henne till - även om hon var hur cool som helst när Matilda satt på henne i paddocken. Ute däremot - då var hon klart frammåt - men stoppeble.

Det är så svårt att titta på hästar! Alla har så olika värderingar på hur en häst är och vad som är vad. Det bästa man kan göra är ju att testa själv...

Att bryta ner sig själv

Jag är så sjuuuuk!! Tänk om jag vore en man! Då skulle jag vara död, så sjuk är jag. Hostar lungorna ur kroppen stundvis och har (ja ursäkta) en mastodont infektion, eller odling, på ett obehagligt ställe.

I hagen står en häst som vill ha kärlek och stimulans - men matte bara orkar inte. Någon annan dag hjärtat, men inte idag. Heller.

Skryt skryt (mina fantastiska barn!)

På förmiddagen har jag varit på utvecklingssamtal med Matilda. Allt var bara bra (som vanligt) och hon utvecklas som hon ska i skolan. Hennes läsning blir bättre och bättre och hon tycker numera att det roligaste i skolan är matte - som hon hade svårt för i våras. Eller svårt och svårt, men hon tyckte det var tråkigt med subtraktion - som numera funkar bra. Inga dumma barn, massa kompisar och ja, no worries där! :o)

Våra upptagna helger

Det är lite tråkigt när helgerna är uppbokade. Våra lördagar är, varje lördag, helt fulla. Det är frukost, sedan rider jag, så iväg på hockey med Gustav och simning för mig och Matilda, hem för lunch, iväg på hundkurs med mig och Bingo. Sedan middag och ja, efter det brukar jag, och hela familjen faktiskt, vara helt slut...

Den här söndagen hade vi inget inbokat, men jag har burit på en förkylning som nu brutit ut i full blom. Så jag har mått ganska dåligt, hostat och varit trött. På söndags förmiddagen passade jag på att städa (eftersom jag varit uppe sedan sex pga hostandet) och städa förkyld är inte så kul. Man blir rätt trött rätt fort. Det blev en ridtur med Frida i det vackra, men kyliga, vädret (det var -1,5 grader på morgonen!), lite lunch och sedan for Johan iväg för att fälla träd medans jag och Frida underhöll varandra och barnen fram tills dess vi åkte på C möte.

Det är ju inte så att man känner sig utvilad på måndagen direkt. Och varför, VARFÖR, är barnen uppe vid sex på helgerna men måste släpas ur sängen halv sju på vardagarna?! Svara på det, den som kan...

Fågelhund

Är man en fågelhund så är man. Att det är undulater som bott i familjen i tre år spelar ingen roll. Man kan fortfarande fastna framför dessa facinerande individer ibland.

Det har hänt vid flera tillfällen när birdsen varit lösa, att dom flugit och landat precis framör Sigge på golvet. Vet du vad han gör då? Han TITTAR på dom. Vad annars liksom.

Oups. Jag har gjort nåt dumt.

I kväll har jag invigt min nya klippmaskin. Den funkar osannorligt mycket bättre än den gamla. Hursom. Jag har klippt och klippt och borstat och klippt. Mellan klockan 18 och 21 i olika omgångar. Han är inte klar ännu.... Hursom. Jag har alltså gjort något tokigt - jag har klippt bort mössan. Någon sa mig att man ALDRIG klipper bort mössan på en pudel - men jag bara fick lov att testa. Han ser lite... fånig ut... Ni ska få se bilder sen när jag är klar... Det är tur att pälsen växer snabbt.

Skolfotografering

Du ska inte tro att det "bara" är att fota sig i skolan, nej du! Det ska vara speciella kläder och fix med håret. I går kväll stog jag och strök Gustavs vita skjorta som han, men slips, skulle ha idag. I morse ångrade han sig dock och jag fick stryka den blårutiga istället. Med rödrandig slips. Jodasåatte... Men när han skulle ha gröna militär brallor till - då sa mamma stopp. Det fick bli ett par helgrå, tack så mycket.

Matilda var irriterad på mig. HON hade minsann inga fina kläder och ALLA ANDRA i klassen hade minsann det! Jag kom med förslag på förslag men inget passade. Hon skulle ju fotas med ELEVREÅDET herregud! Då måste man vara fin! Så hon fick också välja fritt gudbevars. Och det blir nog bra. Hoppas jag. Sa jag att dom är 6 och 8 år?!

På tur med klippan

Ikväll var det ridtur med Matilda igen. När jag bestämt sa ifrån att, nej, idag ska vi INTE göra några galoppförsök - tog hon genast till sitt andra önskemål - BARBACKA! Ja okej, sa jag, det kan jag ställa upp på.

Det märks att det är höst, så när vi pratar borsta häst innebär det alltid ett varv med piggborsten först. Lerigt är det inte direkt i hagen - men nog hittar hästarna en liten fläck att nojsa runt i allt!

Ja så det blev en barbacka tur i den alltmer falnande solen och livet känndes riktigt najs. Vi töltade lite också och hästarna skötte sig som vanligt exemplariskt. Stelpa ser nog lite dåligt i mörker för så snart det börjar skymma ser hon gärna läskiga spöken i var och varannan buske. Då är det tur vi har klippan med oss som nog inte skulle reagera nämnvärt om det landade ett ufo framför honom på vägen. Lite spetsade öron och en aning tvekan i steget - men sedan skulle ha bara trampa rakt på. Han var ju där först liksom.

Matilda min hjälte!

Idag kom jag in till jobbet lite senare än vanligt. Kvart i åtta satt jag nämligen på vårdcentralen och väntade på att få lämna blodprov på Matilda. En timme senare är det vår tur och tösen vid min sida är väldigt nervös. Nu pratar vi inte stick i fingret här utan fem, FEM, rör blod ur armvecket. Hon hade emla plåster och kände inget - men det var obehagligt ändå och tårarna trillade utmed kinden. Men hon satt där! Att banga och vägra är inte hennes grej.

Jag käner en sexårig kille däremot som jag skulle ha kunnat muta med hela världen och han hade ÄNDÅ vägrat ställa upp. Lustigt att dom kan vara så olika. Och tur att det var just världens duktigaste Matilda som skulle ta prover idag!

Nojjig

I går kväll kl 23:11 - vad gjore du då? Jag vet vad jag gjorde - jag var ute i hagen och kollade till hästarna. Det blåste typ storm och med en häst som rymt kunde jag bara inte somna. Så jag gick ut (helt i onödan visade det sig) och kollade så allt var lugnt. Två coola hästar tittar förvånat på matte - men uppskattar absolut knäckebröden hon hade med sig.

Så ja, jag kunde iallafall somna sedan. Men jag lovade mig själv att göra i ordning i stallet så att jag "akut" kan ta in dom om jag vill. Just nu är Stelpas box full med hö och visst, hon skulle säkert inte ha något emot att stå där, men jag anser det lite.... olämpligt.

Nu börjar det

Nu är hösten här - och mörkret. Det är ett jävla skit och jag känner mig beklämd. Det funkar inte att rida i mörker - och nu är det ju mörkt. Nu blir det ridturer på morgonen framöver - eller tidig eftermiddag. Så gott det är möjligt. Jag skulle så önska mig en egen oval eller paddock med rejäl belysning.... Kan jag få det i födelsedags present?! Snälla!!

Alla vill vara unika

Så är det ju. Men när man lämnar och tar emot så där mellan 10 och 30 offerter och bokningar på en dag, är det svårt att komma ihåg just Bengts resa. När jag sedan får en flashback och tänker att "Ja,men just det ja, det var ni" och börjar rota i mitt block efter när jag kan tänkas ha lämnat just det här priset och hittar det.... den 22 Juni, ja då fattar du kanske på ett ungefär hur det är att ha koll.

Och så kan folk låta lite, besvärade, när inte min polett ramlar ner direkt utan dom måste berätta lite mer om hur dom skulle åka innan det klickar till. Men minns gör man alltid, förr eller senare.

Reseledare

Idag har jag åkt reseledare. Det är inte så kul. Jag tycker det är väldigt jobbigt att träffa nya människor och att åka till platser där jag aldrig varit (pga min syn) och nu hade jag en hel buss på en hemlig resa. Men det gick bra! Jag var med lite som vägvisare och vi hittade rätt, tack och lov. Folket var jättetrevligt och en reflektion jag gjorde var: Gud så BERESTA dagens pensionärer är! Dom har varit överallt! Otroligt! Det är väldigt roligt att prata med dom, eller snarare lyssna på dom. För dom tycker väldigt mycket om att prata om sig själva och tiden som varit. :o)

Alla var jätteglada utom en gubbe som var sur för att en kyrka som låg brevid ett museum vi skulle besöka inte var öppen. Och såklart är det ju honom man minns mest. Men skit i honom och focus på alla andra som var så glada!

Efter en utav Johan (!) lagad middag gick jag och Frida ut och red. Det var en ganska knasig ridtur och jag kunde liksom inte greppa vad det var. Konstig stämning. Knasiga vibbar. Det hängde med hela kvällen sedan och jag var arg som en bålgeting. Men det är ju bra när man ska vika tvätt - det går ju undan.

Fy fan vilken söndag!!

Om jag tänker tillbaka på den här helgen är det söndagens upplevelse jag minns mest. När jag öppnar dörren för att gå ut vid straxt efter åtta, gnäggar Nasi i hagen. Han brukar gnägga när jag öppnar dörren, på vintern när han vill ha mat. Men inte så där. Min första tanke var "Nu är inte Stelpa i hagen". Och det var hon inte. Hon var borta.

Det går inte att beskriva alla dom tusen tankar som far i huvudet på en när man står där. Vart ska jag leta? Vem ska jag ringa? Jag ringde in till Johan och sa åt honom att klä på sig och Matilda (Gustav var med mig) för vi måste ta bilen och ute och leta efter hästen. Jag och Gustav rusar till cyklarna för att scanna närområdet när vi ser att det står FEM hästar vid grannens hage - det ska vara fyra. Stelpa!! Hon är där!! Vi cyklar en bit och går sedan, så lugnt man nu förmår, för att hämta henne. Hon knallar iväg en bit men stannar när jag prassalar så där inbjudand med ett papper jag råkade ha i fickan. Koppla häst och sedan mura in henne i hagen.

Vad jag sedan gjorde på förmiddagen kan du nog gissa. Kollade staket. Frida kom ner och hjälpte till - men gud. Vilken pärs!!

Tanken var att vi skulle spendera förmiddagen med att packa ihop saker som vi skulle stå och sälja på en loppis mellan 12-14 - så det blev lite panikartat innan vi var klara.

Väldigt tråkigt när det sedan visade sig att loppisen blev en total flopp - fem utställare och en, EN besökande familj...

Efter detta for vi till Mickelsmäss i Örsundsbro och den kvällen sedan, ja jag typ dog i soffan....

Jag vet inte ens vad vi gjorde i lördags - jag vet att jag var på hundkurs och att vi hade dagen full - men vad tusan var det vi gjorde....?

Livet före barnen

Vad gjorde man då? Vart tog all tid ivägen? I går sov barnen hos farmor och farfar eftersom det är skollov idag och, ja, dom ville umgås lite. Dom hämtade dom igår före middagen och jag blev ensam. Den första tiden slog jag ihäl med en ridtur, sedan åt vi mat och sedan. Ja. Sedan var det inget mer. Jag badade, plockade och läste i Camilla Läckbergs nya bok "Änglamakerskan" och kände att shit - vad ska jag göra med tiden?!

Nu var det ju soft och nice och allt sådant - men så ovan man är att ha så mycket egen tid. Tänk om man hade kunnat jobba undan saker som jag ska göra på tex måndag, när det är ridskolan och läxor och hästar, typ - jag rider tre timmar idag och ger hästarna 10kg hö, så behöver jag inte gå ut på tre dagar. Eller Jag städar idag så behöver jag inte göra det förren på onsdag. You wish liksom. Vissa dagar är det magsårs varning, så är det bara. Och så vissa dagar, som igår, händer ingenting.

Den bästa starten på dagen

Varje morgon är väl mer eller mindre en tung morgon, men ju närmare helgen man kommer - ju mer vill jag ligga kvar i sängen. Barnen vill inte kliva upp och mina ögon vill inte öppna sig. Hur det nu blir släpar man sig upp och till slut sitter man på sitt jobb. Det är en seg start.

Idag började jag klockan åtta. Fyra minuter in på min arbetsadag ringer en rabiat mamma och skäller - för att en buss, som går enligt tidtabell, blivit frånåkt av en anslutnings buss. Det är ju inte MITT fel - men det är jag som får all ilska. All ev gnutta glädje som fanns för den här torsdagen är nu borta. Det är jävligt tråkigt.

Mörkare tider

Ikväll blev det en liten ridtur i det fallande mörkret. Först var vi på hundpromenad och sedan haffade vi hästarna direkt i hagen och for iväg på en barbacka tur. Nasi var inte riktigt lika pigg idag som igår - men det var ju faktiskt matdags herregud - och då kommer matte och ska RIDA?! Man förstår ju att viss motsträvighet uppstår. Stelpa hade inga sådana bryderier dock utan skuttade glatt vägen fram och såg spöken i varenda buske.

Det kändes dock inte helt optimalt med en barbacka tur i mörkret med Matilda - även om Nasi är världens coolaste så var det MÖRKT när vi kom hem. Så, lite tidigare turer är nog att föredra framöver. Men det var trevligt - absolut!

Ponnyridning

Idag fick hästarna återigen visa hur allsidiga dom är! Matilda hade sin kompis Matilda (jo det är korrekt) hemma och efter middagen gick vi ut till hästarna. Matilda J (kompisen) går på ridskola och har kommit längre än min Matilda (A) och fick alltså äran att rida den svarta skönheten.

Vi gick till paddocken där jag släpade fram lite bommar som dom fick trava över. Seadan la jag bommarna i en hög som dom fick hoppa över. Stelpa var pigg, men det gick bra. Nasi var väldigt pigg för att vara Nasi i en paddock och hoppade några riktiga språng med Matilda A.

När vi kände oss klara (eller, när jag kände mig klar - dom hade nog kunnat rida runt där ännu) tog vi en liten sväng "ute" och töltade lite. Båda hästarna tickade på helt klockrent och mitt hjärta svämmade över av stolthet - dels för dom duktiga barnen men också för dom fantastiska hästarna! You just got to löv them all!

En investering

Idag har jag gjort en (förhoppningsvis) flera års investering. I go from the start:

När jag skaffade mig Pudel var min ambition att jag skulle klippa den själv. Det visade sig vara rätt knepigt. Att lämna bort hunden för att få den klippt kostar minst 600:-. Detta ska göras ca var 4-6 vecka. Många pengar blir det!

Så jag köpte mig en klippmaskin. Jag köpte en stor - för att den skulle orka. Men då hade Arken Zoo (där jag köpte maskinen) inga passande skär - så jag fick köpa en lite mindre maskin. Men hej - det skulle gå bra ändå!

Det gjorde det inte.

Nu har jag slitit i både mitt och pudelns hår och inser att: Jag behöver en bättre maskin. För att få hjälp googlar jag lite och kan konstatera att: INGEN köper en sådan liten maskin som jag har och tror att man kan klippa en hel storpudel. Utom nybörjarna (dit jag tillhör - för jag har kunnat se att jag inte är ensam....).

Så, jag går ut på nätet och söker maskin. Hittar en sajt - 3750 pix. Gulp. Mailar en fråga - men får inget svar. Googlar efter ny webbshop och hittar samma maskin 1000:- billigare!! Köpa - yes!

Så nu har jag beställt en Oster Power Max, med två hastigheter, två klippskär och ett nytt självförtroende! Det verkar som att den ska komma till helgen - så då ska jag klippa! Lovar att ta före och efter bilder - så får vi se hur det går....

P.S Johan tycker att jag är jätteduktig på att göra av med pengar! Tveksamt om det är en komplimang dock... D.S

The Big Smile och bett

Dom senaste dagarna när jag ridit min häst, har jag haft ett sånt där fånigt leende på läpparna. Det är äkta glädje att sitta på den fina hästen! Hon är pigg och glad och töltar som en gud!

Det enda som lite grummlar glädjebägaren är detta att hon är så seeeeg i munnen. När jag rider på vanliga bettet är bromssträckan lååång. När jag tar pessoat blir hon sur och går och rycker i tygeln. Inget är liksom optimalt. Jag har gluttat runt lite men vet inte vad man ska välja istället. Ett tvådelat pelham har jag kikat på. Fast kanske borde jag välja ett odelat? Det är så svårt!!

Fullrulle lördag

Bara att snöra på sig spikskorna och ge sig iväg! Idag väntar ett besök på en marknad, Gustavs säsongspremiär på grillor, simma med Matilda, hundkurs med Bingo. Ska rida min vackra springare och sedan - beroende på - krasch i soffan eller vika all tvätt. En aktiv dag kan sluta lite hursom.

Visste du att:

Man inte kan skicka saker mot postförskott till Norge? Och att man måste skriva en tullförsändelse med en beskrivning av vad som är i paketet - för att få skicka överhuvudtaget. Det kostade 118:- - DET tyckte jag var förvånandsvärt billigt. Det är ju vad det kostar att skicka samma sak rekomenderat inom Sverige. För rekomenderat gick att skicka - och det är ju bra - så man kan spåra det sedan när posten slarvat bort det.

Vad jag skickade? En iPhone. Bara att hoppas att tre bubbelkuvert klarar av att skydda den på vägen....

QT med 2B

Idag har det varit en bra dag! Jag har haft quality time med båda mina darlings! Först på eftermiddagen var Matilda hos en kompis, så jag och Gustav åkte ner till Centrum. Vi bokade varsin klipptid (don´t you just löve drop in!?), tog en fika (han fikade och jag tittade på), gled runt några varv i leksaksaffären. På vägen hem plockade vi upp Matilda och for hem och fixade mat. Efter middagen tog jag och Matilda oss ut och tog en ridtur. Ingen favorit i repris - vi red åt andra hållet. Två super pigga hästar (utifrån deras egna förutsättningar) efter en dag med stormblåst bjöd på en massa härlig tölt!

More of this please!

Att ledsna på en blogg

Jag läser en del bloggar. Hade tänkt länka dom härifrån - men vet inte riktigt hur man gör. Hursom. Jag har under flera år läst Alex Schulmans blogg. Nu har jag total ledsnat på den. Jag hamnade på den när han bloggade om sin dotter - eller snarare livet som nybliven pappa. Nu handlar den "bara" om honom och det är verkligen inte intressant längre. Ganska tråkigt, när det är nåt man läst så länge. Nu har jag inte varit där på flera dagar och har tom tagit bort den ur favoriter. Väldigt trist, men det var dax att gå vidare nu. Hej då Alex!

Ridning med min dotter

Efter middagen gick jag och Matilda ut för att rida. Det var ett lagom väder - uppehåll men ändå inte direkt varmt. Hon borstade och tränsade själv (jag hjälpte att spänna sadeln) och innan jag var klar var hon ute och hade suttit upp. Hon gick lite runt ute på gårdsplanen innan jag var klar och vi kunde rida iväg.

Efter lite skritt tog vi en liten tölt. Vet du vad Stelpan gjorde? Hon bara tickade på - helt klockrent! Jag är så GLAD att jag knappt kan sätta ord på det! Vi kan ÄNTLIGEN tölta rent!!!

Hursomhelst. Matildas nya grej är ju att hon vill galoppera. Galoppera är inte riktigt Nasis bästa gren, men han gör så gott han kan. Det bästa sättet är att vi travar iväg - ligger jämsides och så fattar jag galopp medans Matilda driver maxat på Nos. Grejen är ju bara den att hela den här situationen gör Stelpan övertänd och ja. Det kan gå lite fort bland. Nasi galopperar dock bara några språng (tror rekordet är 6 språng för Matilda) eftersom han verkligen måste RIDAS för att hålla galoppen - och det är inte riktyigt Matildas gebit ännu.

Nu känner jag att jag svamlar iväg här.

Iallafall. Nasi tycker efter en, enlig honom, lagom sträcka att det är dax att vända hem. Så då börjar han. Prova vända här, prova vända där, gå myrssteg framåt, vända igen. Men Matilda var super duktig och plötsligt kom hon över den där maguiska gränsen när han antagligen insåg att "Jaha, jag får inte vända" och dom satte av i världens tölt framåt istället.

När vi var på hemväg tog vi lilla slingan genom skogen. På ett ställe har det fallit ner träd och där man tidigare kunde ducka under en gren måste man nu rida runt. Jag meddelade Matilda i GOD tid att när vi kommer dit måste du ta höger. Glöm inte att ta höger. Matilda - du måste ta HÖGER! Och så sitter dottern i ett träd med en förvånad häst under sig som inte kommer framåt.

Det är TUR att Nasi är världens snällaste, lugnaste, mest fantasitka häst. För där står han, i trädet med en skrikande och gråtande flicka på ryggen som ropar på mamma och försöker få hästen att backa.

Jag sitter av, går in i trädet och backar sonika ut Nasi. Tröstar Matida och undrar om vi kanske lärt oss någor idag - att lyssna på mamma kanske?!

Det hade kunnat gå VÄLDIGT illa om hon setat på en annan häst. Nu har Nasi fastnat förrut - men då med Frida i sadel och för sådär 10-15 år sedan. Så jag VET att han inte är en panikare. Men en annan häst hade ju kunnat bara springa på - och då hade Matilda gjort sig rejält illa.

Det var en spännande tur och jag var mäkta inponerad över mitt medföljande ekipage när jag kom hem: Nasi för hans underbara jag och Matilda för att hon envist och kontrollerat red honom igenom hans "vända hem" faser. Men mamma var ganska omtumlad hon med - på insidan.

Mitt hjärta blöder

Jag är så sjukt less på mig själv. Jag mår så dåligt för det här med Pysen. Alltså, jag tänker FORTFARANDE på detta varje dag. Nu har jag återigen försökt etablera en kontakt för att höra hur det går, är han såld, hur ska dom göra - ja sådant. Men får inget svar.

Är jag en idiot om jag köper tillbaka honom?! Jag får ju iallafall sinnesro då.... Det har känts fel HELA tiden fram till maj, när dom sa att han aldrig skulle behöva flytta. Då tänkte jag att "ja, kansk var detta rätt trost allt". Men sedan augusti när dom ringde har jag haft den här känslan igen... Varför kan jag bara inte SLÄPPA!?

Runaway bride

Nu tycker Stelpa att det är för dåligt med bete. Så hon tar sig till andra hagar istället. Att matte inte öppnat grinden tycks vara en värdslig sak. Tydligen äger jag mig en hopphäst - kan vara bra att veta....

Natten fick hon spendera i Nattis gamla utbrottsäkra fånghage (som straff) och morgonen har jag spenderat med att höja staket. Så får jag bara hoppas (hahaha) att det hjälper.

Tack och lov rymmer hon inte UT - bara inom hagarna. Men ändå.

Måndags morgon...

En typisk måndags morgon. Jag är trött som ett as. Regnet bara öser ner utanför fönnstret. Man känner en sådan där djup.... arbetslust? Eller inte.

What´s up - what´s new?

Det blev Hjalmar i går. Inte en av dom bästa jag sett - men klart sevärd. Missade alltås hundkursen - men vi får träna på hemma och visa oss från en ännu bättre sida nästa vecka.

Idag har jag varit lite duracell kanin - men effter att ha gått och lagt mig 21:20 (jag skojar inte) igår kväll vore det väl fan om jag inte varit pigg idag.

Körde av huset med både damsugare och mopp, tvättade alla sängkläder och fixade undan massa sånt som man tänker att "en dag ska jag ta tag i det där". Kirrat nu alltså!

Frida kom förbi och vi tog oss en skritt tur på hästarna. Mycket trevligt! Kände av magen när jag satt upp och av - men under turen gick det bara bra.

Det har varit hemmahundträning och promenad på menyn samt att vi varit och handlat. Satt i soffan nyss och kollade på hockey (?!) och kände att jag ville gå och sova. Klockan var kvart över åtta - så det var väl lite väl tidigt... Tog alltså tag i detta istället så nu har det väl gått någon minut till....

Nej jag fattar inte hur trött man får vara, men det är jag nu. Hela förra veckan la jag mig före tio och som sagt, trots tidig kväll igår längtar jag till min nybäddade säng redan....

Var är jag nu?

Du bara undrar - Var är jag nu?!

Hemma och städar? På väg till Örebro?

Tävlingsångest

När jag ändå sitter här och lite fylle dllar, kan jag ju ventilera en annan sak jag grubblat på. Detta med Tävlingar.

I våras fick jag en tävlings kollaps. Jag väljer nog att se och kalla det så. Jag var på en tävling som var helt katastrofal, ridningen gick snarare bakåt och jag sket helt enkelt i att åka på en tävling jag anmält mig till.

I sommar har jag ridit på, vi har hittat takten och jag har hittat självförtroende och glädje igen i min ridning (den fanns någonstans utefter en stig i skogen! Who figure?!).

Nu har jag tävlat i höst en tävling som gick KANON bra. Vi är anmälda till en tävling till i oktober och det enda jag känner inför den är GLÄDJE, Precis som det ska vara! Vi kan, vi vill och vi har gått till final!

Ja, alltså, jag vet inte VAD jag ville säga med det här, det är ju som sagt lite fylle dille.... Men KUL - visst!? Jag längtar så efter att få rida igen!!

Fredagskväll med beslutsångest

Nu har jag ätit tacos, klämt i mig en flaska av mitt favvo vin, gått på promenad, matat hästar, lagt barnen och kollat på Dobido. Jag har beslutsångest i form av följande:

I morgon är det hundkurs. Jag känner att jag borde/vill gå på den. Samtidigt har vi en bussresa till Hjalmars senaste revy i Örebro i morgon och två biljette över. Hade en tanke på att ta dit min dotter.

Nu i kväll har hon dock klagat över öm tunga samt att det kliar på henne - särskilt i handflator och hårbotten. Jag undrar i mitt stilla sinne om hon fått en allergisk reaktion på något?

Detta gör att beslutet för morgon dagen ytterligare skjuts upp. Men det vore ju skönt att ha bestämt sig innan jag går och lägger mig - vilket blir snart om vi ska gå efter den gågna veckans tider....

Jag tror att jag har bestämt att om barnet är helt som vanligt i morgon åker vi till Örebro. Men är det minsta tvekan håller vi oss hemma - ifall det skulle vara/bli något.

Så då har jag ju typ bestämt mig, men samtidigt har jag ingen aning om hur morgondagen blir.... Det var ju inte riktigt så jag ville ha det...

Aktivity

Efter jobbet och middagen kom en av mina kurskamrater från Tävlingslydnaden hem till mig. Vi gick promenad och tränade hundarna tillsammans. Det var väldigt trevligt och kul - just med sällskap och att det blev en "störning".

Efter hundengagemang gick jag ut till Stelpa. Jag vet inte vad som hänt- men en pälsexplosion har inträffat! Hon har satt en del päls och jag bör nog börja fundera över att klippa lite. Hon fick iallafall lite kärlek och omvårdnad innan hon åkte ut i hagen igen. Det var lite för mörkt för att jag ville ge mig ut ensam efter drygt en veckas vila... Provade iallafall in det nya tränset jag köpt och när jag skulle ta av det ville hon inte släppa bettet! Hon tyckte kanske att det var på sin plats med en promenad?!

Nu har jag sett superstars på TV, ska ta mig ett bad och sedan gå till sängs. Somna före tio idag med? Troligtvis...

Musik och stygn

Det har nog varit lite tråkigt här dom senaste dagarna, men det finns inte så mycket att säga. Jag har jobbat heltid pga en sjuk kollega och det som varit kvar av kvällarna har bara rusat förbi. Jag har varit helt slut och sovit före tio varje kväll. Även i helgen.

Idag ska jag sluta min "vanliga" tid för att åka med Matilda till hennes musikskola och ta mig själv till distriktssköterskan för att plocka mina stygn.

När jag ändå är i byn ska jag passa på att handla till en bussgrupp som åker iväg i morgon, så Johan får hämta oss när han slutat jobba.

Jag skulle verkligen behöva klippa mig igen - men det får nog vänta till nästa vecka. Man kan inte hinna allt.

Ridningen ligger fortfarande nere och jag tror att jag ska bestämma att jag inte ska rida förrens på lördag. Så slipper jag tänka att jag "borde" eller "måste" när jag inte har orken. Bra beslut.

Grattis mamma!

Idag fyller min mamma år. Jag är äldre än 25 och hon är äldre än mig. Mer än så behöver vi liksom inte räkna.

En kollega på jobbet är spysjuk (ja ursäkta) så jag fick jobba maxidag idag. Lite sugigt, men vad göra? Söta Tilda fick missa ridskolan, men vi får ta igen det en annan dag.

Någon ridning har ännu inte skett, men jag är ännu inte redo. Istället fika kalas hos mamma. Ganska najs, ganska najs...

Bättre och bättre dag för dag

Det känns ju kanon att jag repar mig - men ska det ta sådan tid?! Jag är förvånad - trodde jag skulle rida och hoppa studsmatta idag - minst.

Det drar i magen när jag går, men det är nu iallafall okej att sitta upp i olika vinklar. Jag hade som sagt hoppats på att kunna rida idag - men det kommer jag INTE att göra.

Gustav har jobbat och samlat pengar och vill idag åka till Toys R us och spendera. Kanske blir det så. En liten utflykt är ju alltid trevligt - om inget annat så för att få dagen att gå lite fortare.

I´m back!

Aningen öm i magen är jag, men på benen iallafall! Det är väl inte så mycket att berätta om operationen, men det var en lång dag och jag var väldigt påverkad av narkosen som tog låååång tid att gå ur. Jag fick komma hem samma kväll iallafall och somnade gott i min egen säng. I går låg jag mest i soffan och kollade på film. Magen känndes som att jag gjort tusen situps och så fort jag rörde mig stramade och ömmade det.

Jag trodde i min enfald att jag skulle vara som vanligt idag, och visst är magen lite mindre utspänd, men lika öm och jag går som en gammal kärring.

Jag har iallafall varit inne en snabbis på jobbet, men det var väldigt jobbigt att sitta upprätt. Nu har jag återtagit mitt soffliggande, och det känns bra. I en viss ställning och utan vridning av kroppen.

I kväll ska vi på middag hos mamma och pappa, jag bara hoppas att jag orkar vara trevlig. Jag lär väl hasa dit i mina luftiga mysbrallor iallafall - så uppklädd blir jag inte. :o)

I morgon är det hundkurs - och den har jag avanmält mig ifrån. Det kommer inte funka. Så, ja, det blir en soffar helgt tror jag. Stelpan får en lååååång vila...

Att orka med

I kväll hade jag sådan där panik ångest igen. Kanske inte i ordets rätta bemärkelse - men det var så där så att jag kände för att kasta mig ner på golvet och hyperventilera.

Jag har varit på ett alldeles extra dåligt humör idag. Jag är super nojig för operationen på onsdag, därför. Allt känns som att det "går fel" och jag tänder på alla sju. Efter ridskola och så middag var klockan över sex och Matilda hade läxa att göra. Hon ville inte - ville hellre se på tv - så det blir lite tjat. Jag har hela diskbänken full med disk och passar på att diska medans hon läser/gråter sig igenom sina två sidor läxa. Hon får ju liksom inte bättre flyt i läsningen när hon ska hulka samtidigt.

Efter att ha tragglat ienom läsningen två varv och fått barnet på lite bättre humör, tar jag tag i damsugningen. Klockan är nu "dusch dax" och jag hojtar till barnen att sätta igång. Kommer på att jag måste tvätta en maskin - vilket innebär tömma tumlaren först. Hojtar på barnen att kliva in i duschen igen (dom har ju självklart inte tagit sig dit ännu).

Trampar upp på övervåningen och sätter bunsenbrännaren i rumpan på barnen och får dom i säng. Tar tag i packningen av barnens väska som dom ska ha med sig till mormor när dom ska sova där i morgon.

Då knackar det på dörren och Irene kommer förbi med ett träns som jag beställt till Stelpa. Super fint by the way. Pratar en kort stund och sedan upp och packa vidare. Frida hör av sig och frågar om vi ska gå med hundarna och här börjar jag känna att jag fått lite grepp. Innan var allt i mitt huvud bara - mos.

Efter hundpromenad i regnet känns det lite lättare igen och när jag lägger mig för att somna är det sista jag tänker "I morgon när jag ligger så här vaknar jag upp till min operation...". Men jag kunde somna. Hur fattar jag inte, men det gick.

Fi fan vad den här helgen gick fort!!

Jag kan bara inte fatta att tiden kan rinna iväg så. Igår, söndag, var det fullt upp. Starta dagen med en lektion för Anna och bättre start på dagen hade jag inte kunnat ha! Wow vilket lektion!! För en gångs skull känndes det som att jag fick till allt och vi har ju äntligen hittat takten och hon bara tickar på! Nu ska vi hitta formen också och lite mer balans, så vi kan öka och minska tölten med bibehållen takt... Alltid är det nåt. :o)

Efter lektionen for vi iväg till Bygdegården och hade Hembygdsag. Klockan var fyra när jag och barnen väl kom hem. Då ringde Irene - så jag och Matilda for till hennes stall på besök och Gustav, ja jag behöver väl inte säga vad han gjorde. Han var iallafall inte med oss. :o)

När vi väl kommit hem och fått i oss middag var det vara att hoppa i duschen och lägga sig i sängen (för barnen that is) för att orka upp till skolan idag. Trots att dom la sig halv åtta var dom ganska sega att få upp.

I lördags var jag och Bingo på vår första lektion i Tävlingslydnad. Det gick ganska bra. Alla var på ganska samma nivå - så det var skönt. Vi fick MASSA läxa tills nästa gång - saker som hundarna då SKA kunna. Oups. Bara att träna! (Vad har jag gett mig in på?!) Han är ju läraktig, Bingo, och så snäll att ha med sig. Jag hoppas att vi ska klara detta...

I övrigt hann jag med ridning, bakning och lite städning. Sedan var liksom den dagen också slut...

Nu har jag precis tagit en ridtur med Stelpan och ska skutta in på jobbet straxt. På förmiddagen nu kommer vet och vaccinerar hästarna. Det är bra att man jobbar som man gör...