Mina djur

Jag är en djurmänniska. Jag älskar djur och har en tendens att fästa mig vid dom. Jag tycker inte jag haft så många - men börjar man räkna är det endel.

Choppi (1988): Mitt första djur fick jag när jag var 10år. Det var en bondkatt som föddes av vår katta som vi hade hemma. Hon var grå spräcklig och världens finaste (vanligaste?). Hon var en riktig subba när hon satte den sidan till - men hon var verkligen "min". Låg alltid i mitt rum osv. När jag flyttade hemifrån flyttade hon med mig. Choppi blev 14 år och togs bord pga att hon fick cancer.

Nattis (1993): Min första häst. En mörkt mörkt brun islandvallack. En väldigt speciell häst som nog var direkt olämplig till ett barn egentligen. Men många tårar och en Saras envishet gjorde den hästen till den mest fantastiska. Det kommer aldrig finnas en sådan som Nattis igen. Han blev 21 år gammal innan vi tog bort honom pga sjukdom. Jag hade honom i 14 år nästan precis på dagen.

Nasi (1996): Min andra islandshäst. Köpt för egna sommarjobbade pengar. Svart som natten med världens sötaste tecken i ansiktet. Underbart snäll och han blev Nattis själsfrände (tveksamt om det var besvarat dock) och Fridas läromästare. Nasi är kvar i familjen men ägns nu av Frida och har, vid 24 års ålder bott hos oss i 15 år.

Nelly (1998): Skaffade jag när jag flyttat hemifrån. En svart labrador tik som jag hade på halvfoder. När man skaffar sig en hund så där när man är ensam, får man ett väldigt speciellt band. Eller så var det bara hon som var speciell. Tyvärr blev hon bara 9 månader då hon hade grava fel på sina höfter och fick lov att tas bort efter en mängd undersökningar av veterinär.

Sigge (2000): Vår gula labradorhane som Johan och jag köpte efter att inte ens varit tillsammans i ett år. Vår studsboll med focus på allt utom matte. Glad, underbar, snäll. Börjar nu bli till åren men hänger med. Han har "alltid" funnits där som en trogen skugga.

Olle (2004): Röd/vit Beagle som vi tog som omplacering på rekomendation från min morbror. Jag hade ingen aning om vad jag åkte för att hämta - men det hade inte kunnat bli bättre! Underbart snäll och en duktig jakthund. Togs bort vid åtta års older pga prostatacancer som inte blev bra - trots operation och behandlingar.

Kilo (2004): Röd hankatt som kommer från (ur?) min mammas honhkatt. Stor musjägare som tar sitt jobb på största allvar. Jag klämde hans svans i dörren när han var 11 veckor - så han har bara 3/4 av en normal kattsvans.... Bor deltid på mitt jobb vintertid.

Pysen (2006): Shetlandsponny, svartvit skäck. Busig, envis och kaxig. Det blev häst av honom också - men han gjorde oss alla gråhåriga. Köpt med tanke på sällskap till Nattis och som ridponny åt barnen, men han var för tuff för att dom skulle klara honom själv. Tog ett av mitt livs svåraste beslut och sålde honom 2010-10-10 pga tidsbrist.

Elding (2007): Ett renoverings objekt jag trodde att jag vill ha. Islandssto, fux, med nerverna två cm utanför huden. Det visade sig att hon hade spatt och fel i ryggen - så det är inte så konstigt att hon var jobbig att rida. Jag vann iallafall hennes förtroende och vi tom tävlade innan det gick utför. Henne hade jag bara i 2½år innan jag valde att ta bort henne.

Stelpa (2010): Min svarta skönhet, Islandsto. Min nuvarande ridkompis och en toppenhäst som har "allt" och är riktigt normal....

Bingo (2011): Aprikos storpudel som jag blev "kär" i. Min (i tanken) optimala hund som kom på omplacering från uppfödaren då han inte höll måttet som avelshane. Otroligt snäll, tillgiven och samarbetsvillig. En toppenhund som jag hoppas ska vara med oss i minst 10 år framåt!

Sally (2011): Nytillskottet - en stallkatt från Övergran som blev vår pga hot om avlivning. Lite skogskatt i henne - hon är luddig med världens svans! Snäll och tillgiven och en riktig fröken kisse som inte vill vara ute...

Det blev några djur. Alla utom Pysen slutade med en hädanfärd. Och några har vi ju såklart nöjet att ha med oss ännu!