Varje morgon är väl mer eller mindre en tung morgon, men ju närmare helgen man kommer - ju mer vill jag ligga kvar i sängen. Barnen vill inte kliva upp och mina ögon vill inte öppna sig. Hur det nu blir släpar man sig upp och till slut sitter man på sitt jobb. Det är en seg start.
Idag började jag klockan åtta. Fyra minuter in på min arbetsadag ringer en rabiat mamma och skäller - för att en buss, som går enligt tidtabell, blivit frånåkt av en anslutnings buss. Det är ju inte MITT fel - men det är jag som får all ilska. All ev gnutta glädje som fanns för den här torsdagen är nu borta. Det är jävligt tråkigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar