Igår gjorde vi det. Jag skriver VI - för hela familjen var inblandad.
Jag och Frida började. Jag spräckte en knoge, precis som man ska göra. Vi böt objekt och verktyg med varandra - men det gick inte bättre. Johan kom ut och skulle vara MAN - han lyckades inte heller.
På kvällen gick Johan och jag ut igen - och Fridas man Conny kom för att hjälpa. Inget hände.
Här är alltså två tjejer med åratal av teknik och erfarenhet, två män som arbetar med sina kroppar dagligen - varav den ana meckar med 20 tons fordon.
Vi klarade inte av att till fullo brodda av två islandshästar.
Det är helt sjukt.
Stelpan går väl med två och Nasi med tre brodar kvar. Dom sitter som berget. Killarna använde verktyg som fick mig att blekna - dom tog i så dom nästan gjorde på sig - ändå ville inte brodden släppa. Heeeelt sjukt. Men vi ger oss inte. En vacker dag är om borta, så är det bara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar