Fy vad jag inte gillar när barnen är sjuka. Gustav har hög feber och hostar. Efter badet satte jag mig i fotöljen och han kom och kröp upp i mitt knä. Där satt vi lutade mot varandra och jag andades in hans doft och kände hur febrig han var - alldeles het i huden.
Efter en liten stund sov han. I min famn. Då tänkte jag på Frida som satt i sin soffa med sin son i sin famn - och här sitter jag med min son i min famn. Min är aningens större - men jag tror mysfaktorn var den samma. Och glädjen. Och den oändliga kärleken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar