Oviss helg

Sitter här och är lite irriterad. C har anmält att dom ska stå på en marknad i morgon - men jag vet inte vilka som ska stå, vart vi ska vara eller någonting. Jag skickade ut ett mail i tisdags som gav mig två svar om två som inte kunde vara med - dom andra svarade inte alls... Så, vad ska jag göra i morgon?!

Anmäld!

Fast det kanske jag redan har skrivit.... Jag har nu iallafall även betalat min anmälan - så den 21/10 ska jag och Stelpa tävla T8 på Örnäs! Jag tar bara en klass den här gången. Jag ska suga lite på hur det blir med Strakur....

Medryttare?

Jaha. Nu står jag här. Jag har två hästar som behöver ridas och tiden är knapp. Matilda rusar ju inte direkt ut i stallet efter skolan och jag bara känner att jag orkar inte hålla på och tjata hela tiden. Hade jag bara två timmar för mig själv varje dag (eller iallafall fya dagar i veckan) så vore det inga problem - då skulle jag rida båda själv. Men nu är det ju tyvärr inte så det funkar. Så nu funderar jag på det här med medryttare. Alltså, det är ju inte så kul. Det är svårt att hitta någon som verkligen är bra och som man kan känna sig helt nöjd med. Men å andra sidan hittar jag den ju inte om jag inte letar.... Man kanske skulle sätta ut en annons....

Det är Klart!!!

Finally! Skörden är inne! Joy to the world! Nu är det "bara" efter arbete kvar - men det är inte lika panikartat bråttom iallafall! Jag är så GLAD!!

Bye Bye tröskan! I will not miss you!

Dax att klippa?

Förr om åren klöpp jag aldrig våra hästar. Men sedan Stelpa kom har jag insett att det kanske inte är så dumt. Förr promenadred vi ju liksom bara - numera är det fart och fläkt och träning. I går kväll blev det en kort intensiv tur på ryggen på Strakur med Stelpa bredvid. Strakur blev alldeles varm - medans Stelpa knappt var anfådd. Ja, jo, nu är det ju lite olika form på dom båda, om man säger så, men det känns inte bra att han blir så varm och flåsig av så lite. Han har mufflat på sig sin fårapäls riktigt bra nu, så det kanske är läge för ett litet lufthål? Jag var på föreläsning förra veckan (där jag vann ett täcke btw!!) och där sa föreläsaren att man gärna ska raka så sent som möjligt (typ November) så att hästen hinner sätta färdigt sin päls - annars överkompenserar den bara sättningen och man får snarare motsatt effekt - en ännu tröttare häst som försöker sätta tillbaka all den päls vi precis tagit bort. Hmm. Jag kommer nog klippa den runda iallafall inom en snar framtid - och när jag ändå har maskinen hemma ryker nog Stelpans päls också.

Hmm... måla?

Nu är det ju så, att vi renoverar. Skojsigt! Just nu är det verkligen skojsigt - för det händer nåt och det är ett aktivt projekt. Nåväl. Den väggen vi "plockat fram" under dom gamla skivorna, var mörkt blå. Tanken var att måla väggarna i en ny, ljusare färg. Nu när Johan har målat över det blå med en vit färg en gång - fick vi en supersnygg effekt:

Så nu funderar vi på om vi kanske ska ha det så här istället. Att måla dom nya väggarna mörka en gång - och sedan dra över med ett lager vitt. Det ser liksom gammalt och slitet ut - jag blev helt kär! Vad tycker du - spontant? Visst är det snyggt?! Och då kan vi avvakta med trappans renovering - för nu passar den in :o) Däremot ska vi nog lägga nya golv överallt, just nu har alla rum olika golv - jag skojar inte. I mitt hus finns idag... (räknar)... 14 helt olika golv material! Fast iofs, det kanske också är värt att bevara.... Nu fick jag ännu mer att grubbla på...

Blödande knogar - Vilken Helg!

Åh vilken helg!! Det har varit pissväder - så jag har haft en make! Vi har jobbat med hallen hela helgen och jag har med hjälp av stämjärn spättat bort allt gammal lim från väggarna (därav dom blödade knogarna). Johan har påbörjat målning av väggar och nu ska vi bara köpa hem skivorna och sätta upp dom - sedan kan taket målas! Det går verkligen undan när man kan hjälpas åt! Jag har jobbat hästarna ensam båda dagarna i både regn och sol och det har varit så roligt! Johan gick en förmiddag i skogen med intension att fälla ett vildsvin, men det blev inget. Han fick iallafall komma UT för första gången i år - vilket han tyckte var kul. Lite jour utryckning blev det - men i övrigt - vilken helg! Åh, tänk om alla helger kunde vara så här....

Mitt Gladutrymme?

Jag har inte så jättemånga människor jag kan prata häst med. Som verkligen är hästintresserade liksom. Och om det är nåt jag verkligen älskar - så är det att prata häst. Nu har en av mina hästpratarvänner hamnat i en dålig hästcirkel och hennes häst har väl varit sjuk sedan början av juni. Den är fortfarande dålig och alla samtal med henne handlar om hur skit hennes hästliv är. Jag har inget emot det - absolut inte - och jag stöttar och peppar allt jag kan. Eftersom hon är så ledsen, känns det fel av mig att vara glad. Jag som har det bra nu med friska hästar, en ny häst som utvecklas jättebra och som jag är så glad och nöjd med. Jag funderar på att tävla igen i höst, kanske anmäla mig till en clinic, men det blir liksom lite tamt och nedtonat. Jag vill sprudla och planera och prata lektioner och övningar - men med vem liksom? Jag känner mig så oerhört ensam i mitt hästintresse.

Träning av den röda

I går kväll gick jag ut och red. Johan låg inne och tyckte synd om sig själv (han har börjat bli sjuk nu) så jag hade "barnvakt"! Den söta röda kom och mötte mig i hagen och följde glatt med in i stallet. Vi körde lite "matte bestämmer" övningar när han ville äta salt (man ska inte tugga saltsten när det inte finns nåt vatten och man precis ska ut och träna). Iväg upp och klättra i berg - upp och ner. Vi skulle gått en runda i skogen var tanken, men eftersom vi avverkat och haft oss var det för risigt för att ta sig fram. Så det fick bli lite skogsväg sedan också - trav och tölt och sakta sakta skritt. Det är det mest värdelösa man kan göra tycker Strakur - varför sakta när man kan gå fort?! Jo du ska vänta på matte och göra som hon säger - och det gick bra! Till slut. Väl hemma hade han trampat av sig en sko - men jag trodde mig veta exakt vart det hände - så mamma och barn och jag trampade iväg - och hittade skon! Och i morgon kommer fantastiska hovis och slår på den åt mig! Det gör inget att det blir vila idag eftersom jag ska på en foderföreläsning ikväll. Kanske kan ja få tips på hur jag snabbt och effektivt får den feta röda till en mer normal röd? Vore ju trevligt....

Bara EN hund

Nu har våra fyrbenta gäster åkt vidare på sin sovaborta turné. Jag kände när dom var här att jag nog skulle vilja ha en hund till - jag tom tittade på annonser. Och jag hittade en hund som jag vill ha. Men nu när dom har åkt och vi bara har studsbollen kvar här hemma, känns det så himla skönt. En hund. Och den bästa som finns.

Motivera barn?

HUR motiverar man ett barn? Mina barn är så jävla bortskämda. Nu har jag en flicka på nio år som exempel: Hon vill spela gitarr. Mest av allt i hela världen vill hon spela gitarr. När ansökningarna fån musikskolan kommer brister hon i gråt när det står att det inte ens är någon idé att ställas sig i kö på gitarr, för det är så lång kö. Vi ställer oss ändå - och glädjen vet inga gränser när beskedet kommer - hon kom in!! Hon ska få lära sig spela gitarr!! Så ska hon ju ha en gitarr. Jämmer och tandagnissel - de är slut på gitarrer i vår lokala musikbutik och det tar veckor innan dom får in (två veckor i en vänlig människas värld). Så åker vi slutligen dit och köper den (jävla) gitarren. Hon lovar sin mamma dyrt och heligt att nu öva på sin fina gitarr och lära sig spela. Hur ofta tror du att hon övar? Vem är det som hela tiden får tjata på ungen att öva på den jävla gitarren??? Det här var bara ett exempel. Oavsett vad jag säger att vi ska göra så får jag höra: Jag orkar inte. Jag har ingen lust. Jag är trött. Och det börjar bli jobbigt nu. Jag menar - hon kan ju inte sitta och måla sina naglar hela dagarna... Så åter till frågan: Hur motiverar jag henne? Är det bara hot som är kvar? Om du inte bla bla så får du inte bla bla? S E R I Ö S T ? !

1+1+1

Om man har en kan man ha två kan man ha tre. Men det är ganska trångt med tre stora hundar i min lilla hus. Särskilt när man kommer hem och alla är så glada att se en och vill pussas och sitta i knät. Mina "gäster" går gärna upp kl 05:00 på morgonen. Inte heeeelt uppskattat hos hyresvärden.... Men jag vet vems fel det är. När bara Asta bodde hos oss var det ingen som gick upp så tidigt....

Tävling!!

Ser att det kommit ut en tävling i höst! I Oktober på Örnäs (min enda tävlingsplats)! Ska jag anmäla mig?? Med BÅDA hästarna?! Fast Strakur är nog alldeles för fet för att visas upp... Nu blev jag sådär inspirerad och känner att ikväll ska jag ut och rida! Och TRÄNA! Åh så kul!!

Söndag - inte fixar dagen

Till skillnad från igår, så har jag idag bara mest åkt bil känns det som. Johans "ledighet" är slut och han sitter i den (jävla) traktorn igen. Själv har jag åkt till min mormor T/R två gånger och till Bålsta för att hämta Gustav på kalas. Jag har glidit runt och dagen har gått och jag kan frustrerat konstatera att jag knappt fått nåt gjort alls. Jobbig jobbig känsla. Nu ska jag iallafall ut och longera hästarna lite.

Lördag - den stora fixardagen!

Oj oj oj! Det här har varit en tuff dag! Från tidiga morgonen (åt alla andra också lördagsfrukost klockan åtta?) - Vi har röjt allt renoverings skit från tomten, Johan har rivit skivor i hallen, jag har röjt ur skullen inför det nya höet som ska hämtas. Johan fick sticka iväg på en körning. Vi har ridit en sväng och så har vi varit på middag. Det har gått i ett i ett och nu har det kommit två hundar som ska bo här några dagar. Life´s busy.

Underbar ridning!

Igår kväll ägnade jag mig åt nåt riktigt härligt: Jag tog en häst och fräste runt på stommåkern! Såå underbart och efterlängtat! Det blev den tjocka röda som fick sig ett matte åk och det var verkligen roligt!

Ett ben i varje hörn! Om man bortser från min otroligt fula knöggliga tröja - så blev bilden ganska fin! Matilda fotade oss.

Sjuknar om?

Det känns som att jag håller på att sjukna om. Näsan är täppt, huvudet tungt och jag känner bara för att gå och lägga mig igen. Jag som trodde att jag nästan var frisk.... Lurad!! Och jobbet känns så tuuuungt nu. Deppo.

Omotiverad Oinspirerad Osmal

Just nu lever jag i en ren frustrations bubbla och då har jag en tendens att "unna mig" saker. Varje gång jag är till byn handlar jag nåt godis som jag sedan glatt trycker i mig i min ensamhet om kvällen. Det är ju verkligen inte så bra. Men jag har liksom ingen möjlighet att göra någonting just nu. Det finns inget utrymme att göra nåt när barnen är vakna - och när dom sover är jag liksom bunden inomhus. Gåband släng dig i väggen. Jag klarar inte att gå på det - jag ramlar liksom av - har inte tillräckligt fokus att kunna hålla mig rakt på bandet. Men snart, snart snart snart är den jävla skörden inne och Johan kommer komma in lite vettigt igen. Då ska jag ta min studsande pudel i hampan och gå på promenader om kvällarna, som jag var så duktig och gjorde förr. I kväll blir det iallafall lite motion då jag ska cykla iväg till ett möte. Är väl bara typ 4km t/r, men det är iallafall bättre än inget....

Måndag morgon

Fatta att det redan är måndag? Tyckte precis det var, typ, onsdag eller nåt. Det här veckan är en fullvecka och det är lite inbokat. Måndag-Onsdag är det kvälls aktiviteter, men torsdag kväll ser ledig ut. Meeeen det kan ju hinna ändra sig. Jag har seriöst börjat fundera över mina mörker problem och möjligheten att kanske fixa nån stans att rida är jag kan få bra belysning. Vi får se vad jag hittar på - men det vore ju nice att kunna gå ut till hästarna vid typ nio och rida - då är ju ändå (oftast) johan inne. Jag suger på den lite.

Ensamstående

Den här helgen har jag varit singelmamma. Johan har jobbat typ hela tiden. På lördagskvällen var han ledig och följde med på en kräftskiva som C hade, men i övrigt har han jobbat. Så vad har vi andra gjort? Tja, barnen har lekt med kompisar, jag har hängt lite med Frida. I lördags red Matilda och hennes kompis och i dag red jag och Matilda. Strakur har börjat testa henne nu - vilket inte är så bra eftersom han är väldigt väldigt stark, och hon väldigt väldigt liten. Det börjar bli högtid för mamma att sätta tänderna i gossen, men just nu lider vi av tidsbrist. Jag har försökt få lite saker gjort och har väl lyckats sådär. Jobbar enligt "hålla efter" principen när det gäller hushållet. Ingen strålande lösning, men det får duga. Tids nog ska jag göra en storstädning - men det får nog anstå lite till....

Kundbesök

Idag har jag varit på kundbesök. Sånt är lite läskigt. Det ena var en kund som ville diskutera priser - så där är det tur att chefen var med. Han är ju en del tuffare än jag, om man säger så. Det andra var en amerikansk resebyrå som ska starta resor till Stockholm. Känns spännande - men samtidigt ska det prutas på priset hela tiden och - orka? Han har fått lite nya "rates" av mig nu ikväll så får vi se. Kanske skriver jag kontrakt i morgon, kanske inte. Det har varit ett möte med Kyrkan/Bygdegården ikväll också och hästarna, ja dom har fått vila. Jag är så himla sugen på en ridtur nu så jag tror jag dör!! I helgen ska jag verkligen rida - och i morgon kväll.... Mina fina hästar.

Jag bumpar lite

När man plötsligt får en ny hund i sitt liv (om än bara en kort tid) inser man hur mycket ens egna hundar alltid tagit hänsyn till min synskada. Sigge flyttade sig alltid när jag kom. Vem som helst kunde gå förbi, men när jag kom flyttade han sig. Olle körde mer den här - jag ligger HÄR så trampa inte på mig - vilket jag ju inte gjorde eftersom han låg stilla och jag då alltid visste var han fanns. Bingo är ännu mera lyhörd och rör sig runt mig som en magnet. Ibland ligger han kvar stilla - och ibland reser han sig innan jag rest mig. Det hinner aldrig bli någon krock eller knuff - för han vet redan att jag är påväg och har bestämt hur han ska förhålla sig. Asta vet inte vem jag är. Henne går jag in i och knuffar på HELA tiden. Men så vill hon ju alltid vara där just jag är - och så vänder jag mig om och *bump* där var en mjuk labrador mage att putta till. Nu tar hon det med ro och blir bara glad när jag ber om ursäkt - men det är lustigt att man är så omedveten om hur medvetna ens djur är om ens närvaro i deras liv. Eller hur man nu vill trassla in sig.

Jag sitter här...

... och känner mig lite nervös.... Inne i mitt hus finns nu en Aprikos Storpudel och en gul labrador och jag vet inte riktigt vad jag kan vänta mig att finna när jag öppnar min ytterdörr.... När hunden lämnades sa matte att: hon kan tugga på saker. När hon är ensam. Spännande.... Jag uppmanades att skriva en lista på det som ev rök. Det var taktisk av matte att meddela det när hon redan lämnat av hunden - annars finns nog risk att vi fått annat för oss dom här dagarna.... Det kan också förklara det faktum att det var just den här hunden, och inte den andra, som hade svårt att få någon som passade den.... Men, så länge jag sitter här kan jag ju låtsas att det tuggben hon fick när jag lämnade dom, räcker i många många timmar....

Ännu en fågelhund

Nu på lunchen kom Asta hem till oss. Grannens labradortik som ska bo hos oss några dagar när husse och matte är borta. Efter att ha hälsat på Bingo och kollat omgivningarna - frös hon inne i biblioteket. Det stog fåglar där! Hon bara stod och tittade på dom i flera minuter. Tog ett steg - och fortsatte stirra. Det såg väldigt kul ut. Sigge frös ju också fast framför buren ibland, han bara satt där och tittade, fast fåglarna bott här i flera år. Är man fågelhund så är man....

Busy sunday

Idag har det varit hembygdsdag. Nu borde jag ju ha nån bild på det - men det har jag ju totalt glömt att ta,. Shit the same. Det var iväg vid halv tio och vart i fyra var vi hemma igen. Barnen sålde lite leksaker på loppis och jag hade kökstjänst - kokade kaffe, skar äppelkaka, vispade vaniljsås och diskade. Räääääät mör väl hemkommen lagade Johan middag (jag hade deklarerat redan vid frukosten att idag tänkte jag inte laga nån mat) och som kassör för bygdegården räknade jag dagskassan. Inga sensationella inkomster, men ändå. Plus är alltid trevligt :o) Nu ska jag flytta på hästarna och sedan åka på möte med C. Känner mig trött och snorig men jag är så glad att det är måndag i morgon att allt känns, ja....

En sjuk lördag

En dag kan vara sjuk på så många sätt. Dels var jag, en av huvudpersonerna i mitt liv, sjuk. Snorig, hängig, allmänt låg. Dels var dagen sjuk för att den förbannade jouren ringde hela jävla tiden. Inget allvarligt med struliga ändringar hit och dit som bara var.... skit. Så efter att ha varit på kalas, bakat en äppelkaka till idag och lagat middag, klappade jag ihop i fotöljen, och där satt jag. Tills jag var ut och flyttade på hästarna och fick luft - då blev jag så pigg att jag tom vek tvätt.... Men sen dog jag i sängen före tio iallafall....