Världens lyckligaste hästägare?

Jag har varit världens ledsnaste hästägare - två gånger. Att ta bort hästar är otroligt tungt. Men nu, nu är jag världens lyckligaste!

Lektionen i kväll gick jättebra. Hon är väldigt välriden, min häst. Gör jag rätt - gör hon rätt. Hon har varit lite seg i paddocken tidigare - men det löste jag ikväll med en pinne (läs spö). Vips så var det inga bekymmer och hon tog skänklarna på en gång.

Hon töltar klart bättre i höger varv än vänster - tydligen tar hon i ojämnt bak (sådant har jag jättesvårt att se/känna). Anna stretchade henne lite i rumpmuskeln och - vips! - då töltade hon rent! Så nu ska jag stetcha henne varje dag efter ridning, så hoppas jag att det snabbt ger resultat!

Min häst har en otroligt fin trav. Hon travar rätt, i form och på bakdelen i vilket tempo som helst. Sitter jag djupt och tycker på henne får hon en trav som, ja, jag studsar nästan ur sadeln. Det var en av dom saker jag blev förtrollad av när jag var och tittade på henne - att hon travade som en....

Galoppen är bra - men snabb just nu. Men det sa Anna att vi skulle träna på i vår. Jag tänkte fortsätta galoppera ute, träna på fattningar och få upp bärigheten lite.

Just nu focuserar jag på tölten och att den ska bli ren. Mitt mål var ju att den skulle vara det till nästa lektion - men lektionen kom för fort, jag hann inte på två veckor. Men det var en förbättring - och det är jag ju såklart jättenöjd med!

Pysen ska få skor fram nästa fredag så att han blir lite mindre "tassig". Jag tror inte han lider så jättemycket av att gå barfota egentligen - men har han skor har han ingen anledning att maska - och jag behöver inte känna mig som en skit när jag trycker på honom.

Hans luftrör verkar bättre tycker jag. Slemlösandet gav honom hosta och jag tror att han nu har hostat upp det som "var i vägen". Iallafall andas han bättre nu. Så himla skönt!