Idag är det.... Torsdag?

Jag har varit helt lost på dagar den här veckan. I tisdags trodde jag det var onsdag, i går att det var tisdag. Nyss trodde jag det var onsdag men va tusan - idag är det torsdag. Jag blir helt locko.

Idag ska jag åka och hämta mitt pass. Panik i örat när jag insåg att jag supit bort mitt gamla pass…. men eftersom det gått ut behövde jag INTE ha det med mig. Peuw.

Pappren är klara för Bygdegårdsföreningen och ska lämnas till Kommunen idag. Jag har gjort redovisningen till förbundet och ja, man får känna sig nöjd. Och lättad.

På lördag ska Gustav ha Poolspel i hockey (typ turnering) och på söndag ska Matilda tävla i simning. Jag skulle behöva baka då min darling dotter fyller år nästa vecka. 10år. Vart tar åren vägen?!

Just nu är mitt huvud ganska trött. Och ömt. Och trött. Och…. ont. Jag har lite ont i <3 också stundtals vilket känns konstigt. Det är en muskel man INTE ska ha ont i…

Jag HATAR när inläggen blir så här svamliga! Jag vill skriva roliga inlägg med fnissiga ord, men just nu funkar inte min hjärna alls. Vi kan ta ett rim på det:

 

Sara är trött i sin skalle

önskar hon fick nanna med en nalle

men livet springer fort

massor att få gjort

Ingen tid att vila

nu måste jag kila!

 

Anmäld till tävling!

Nu har jag anmält mig till tävling med hästarna! Den 1 maj är det tävling i Kungsängen och då tar jag med både Stelpa och Strakur och åker dit :o) Jag har anmält båda till V5 (fyrgång) så nu är det bara att träna på! Helgen 20-21/4 ska jag på kurs, så det passar ju utmärkt då att kunna ladda och förbereda sig.

 

Det är tävling där den 30/3 också - men då sitter jag i ett flygplan på väg till solen :o)

 

Några lediga dagar

Jag har haft mig lite fullt upp. Men nu, just nu, har jag en lugn period! (Förutom ett möte ikväll då...) Jag har haft min bokföring, som jag effektivt skjutit framför mig ett år, att ta tag i. Nojat över det och fått en godkänd revision. Efter beröm från årsmötet känner jag nu att ja, det känns bra! Det här året ska jag INTE sköta på samma sätt utan jag ska, tillsammans med min efterträdare (ja JA JAAA!!!!) börja året i kanske april? Iallafall tidigare än i år. Ja kanske Juli då. Vi ska inte ta i så vi spricker här. Torsdag och fredag förra veckan hade jag sportlov med barnen och det var helt UNDERBART att vara hemma med dom, pilla lite hemma, åka och bada, vara ute. Matilda och jag fotade varandra: Matilda och Strakur i full fart! Kolla in hennes fina sits och låga händer! Mamma är så stolt! Mamma lite för framåtlutad - men pluspoäng för den glada looken! Det var så fint väder och vi var alla så glada och - lediga! Strakur har fått dra pulka och jag satte Matilda på hans rygg och kunde därför få åka lite själv - det var skoj! Han var superduktig och reagerar inte på varken linor eller tyngd i bröstan. Men nu är det måndag igen och jag ser som sagt fram emot en lite lugnare period och lite fler blogginlägg!

Livet va?

Det där som passerar medans vi gör annat - det är livet - eller hur?

Det har varit lite mycket ett tag.

I helgen ska jag på bolagsstämma.

Och så ska jag rida - äntligen!!

Min familj är sjuk - både Johan och barnen - så nåt "lajbans" lär det ju knappast bli. Så då passar det ju bra att kunna rida :o) Svanskotan har sakta men säkert tagit sig tillbaka till mer eller mindre normal och nu känner jag bara av den ibland. Därav denna ridoptimism! Och jag tror hästarna saknar sin matte och lite fullfart-i-snö-bus! Och jag längtar efter att börja töltträna Strakur igen och att fila på tävlingsformen för Stelpa. För bara den här skit månaden går med alla som är sjuka (fan va alla är sjuka!!!) så är det snart VÅR!

Det enda som är positivt med februari är att två av mina favoritpersoner fyller år då :o) En firar sin första födelsedag och den andra sin…. några till ;o)

 

Kunna/Vilja det är skillnad

För snart två veckor sedan gjorde jag illa min svanskota. Det har varit rejält illa och jag har liksom insett att rida, nej det skulle inte gå. Så jag har liksom inte testat. Så igår kväll beslutade jag mig för att testa. Jag är ju fortfarande inte bra, men det är i alla fall lite bättre så, ja, jag ville testa.

Tog Stelpa eftersom hon är "mjukast" och jag tänkte att OM det funkar kan vi tölta lite.

Själva uppsittningen var ju en pärs - trots att jag stog på en pall. Sedan gick vi fyra steg - och jag satt av. Det bara gick inte. Och jag blev så ledsen :o(

Stelpa såg också besviken ut när hon fick gå in igen och klä av sig - "Eh matte - var det allt!?"

Och vilken skillnad det gjorde med min mentala hälsa! Att frivillit avstå och att helt enkelt inte kunna….

 

Bröllopsdag!

I lördags hade vi bröllopsdag! Den firade vi med det bästa av vår kärlek - våra barn! Mamman ville gå på museum - det ville ingen annan. Det blev fyrishov (bada!) McDonalds lunch och bio (Sune i Grekland). Mamman glad eftersom barn glad!

Några matematiska övningar typ 3+3 eller 7-1 ägnades inte någon tid - jag är fortfarande invalid efter mitt pulkaåkande. Lite synd, för det är ju typ annars DEN dagen man kan räkna med lite 4+2 prioritering. Men men. Det får bli någon annan gång…

Han är nog hoppfull och ville spä på chansen att scora inom snar framtid - för på söndagen fick jag honom att hämta allt hö jag behöver fram till sommaren…. Puh…

I present av honom fick jag tid att spendera på Hööks och en budget på 1000:-! Jag kom ut med ett par vantar och ett par strumpor = 158:-. Jag vet inte vad som hände - jag var inte sugen. Tyvärr tror jag att budgeten frös inne. Och vaddå budget by the way - jag fick betala själv…

Vad han fick av mig? Hela den fantastiska lördagen - det var nämligen bara mitt kort som drogs hela dagen - jag undrar hur det gick till?!

(Vaddå "Tony Rickardsson"?! Nu vet jag inte vad du menar!!)

Facebook

Igår satt jag och gluttade på Facebook och såg en komentar från någon som ansåg att för få "vänner" komenterat en status och vederbörande tänkte helt sonika rensa bland sina bekantskaper pga bristande….. intresse? Sympati? Det fick mig att fundera. Jag är ingen aktiv facebookare, men kollar news feeden ibland. Ibland går jag in om det är någon intressant person som jag vill se mer av (nära vän). Vissa är jag "vän" med som jag typ aldrig ens varit vän med på riktigt. Gamla klasskompuisar som man aldrig umgåtts med tex. Skriver jag nåt själv är det nåt obetydligt. "Oprivat". Jag tror facebook tar för stor plats i våra liv. Det får för stor betydelse liksom.

 

Vissa går in flera gånger om dagen. Är inte det lite sjukt? Har man inte tillräckligt med happenings i sitt eget liv, utan att man måste kolla in andras? Typ h e l a  t i d e n. Och nej, jag tycker inte det är skillnad om man är med i en "grupp" - man kan väll kolla en gång om dagen då?

 

Jag har väldigt mycket eget i mitt liv, så jag orkar inte bry mig i andras. Särskilt inte "andra" som man inte ens bry sig lite om. Jag kan läsa bloggar, det är kul! Där skriver folk långa inlägg om intressanta saker. Små korta saker "bara för att" - nej, det är inte min grej.

 

Mama of the year

Jag sattsar på den titeln jag. Sitter i kö för att köpa Justin Bieber biljetter till Matildas födelsedag…. Åh så hon kommer älska mig om jag får ta i några!!