Gud så trött!!

I går efter middagen tog jag och Matilda en promenad hem till Frida. Matilda pratade konstant i de ca 30 min det tog att gå. Jag kan inte annat än förundras över den tjejen och hennes svada! Tyvärr går hon lite på "reepeat" (hur fan stavas det?!) och jag har ju hört hennes historier ett antal gånger.... Men! Roligt är det att lyssna på henne! Första gången hon höll i Kian - och hon är fortfarande lika förälskad i honom! Jag tror jag har honom att tacka för att hon gick med...

Efter en stund kom Johan och Gustav och hämtade Matilda och så skulle jag gå hem själv sedan, ja med Bingo. Och där satt jag sedan. Och pratade med Frida. Såååå trevligt och jag saknar verkligen vårt umgänge!! Förr jobbade vi ihop, hade hästarna ihop och nu, nu är det ingenting! Hon är mamma ledig och jag jobbar. Bara jag har häst kvar och massa massa på fritiden att vår syster tid liksom.... inte finns. Men igår fick vi lite tid! Och sedan, typ klockan nio, travade jag hemåt i mörkret för att mocka och ta in hästarna. Dom var.... leriga.... så jag borstade dom lite också. Vips så var klockan halv elva innan jag kom in och då var det bara dusch och sängen som gällde. Frida och jag på hennes sagolika bröllop!

Och i natt var Matilda sedan lite kymig i magen så hon var upp på toa. Vi skippar detaljerna här, men det var inte magsjuka. Så då var jag ju upp med henne för såklart vaknar jag när någon går upp. Och så var det omstoppning av barn och så låg jag där klockan fyra och hade svårt att somna om. Och när klockan sedan ringde - my good! Så trött! Och Johan skulle köra buss så jag fick ta hela morgonen själv (annars har vi det lite uppdelat - jag väcker, ser till att dom klär sig - dom går ner till Johan som serverar frukost medans jag bäddar på övervåningen. Sen går jag ner och packar väskorna och ser till att dom borstar håret och kommer ut till bussen. Och tänderna, såklart) Inser nu när jag skriver att det enda jag behövde göra var att se till att dom fick frukost. I övrigt gör jag redan allt själv. Ja ja, dom kom iväg i tid iallafall. Och till frukost blev det två ipren för mamma. Och så hoppas vi att den här dagen går fort. Så jag kan få gå och lägga mig igen...