Stackars Nasi

Nu har jag börjat nojja. Tog in hästarna idag för att borsta och rida. Nasi skulle få följa med som handhäst var tanken. Men så tyckte jag att han hade ökad puls vid kotan så då satte jag igång: Jag tempade, klämde överallt, kollade mage och ja. Men jag hittade inget övrigt fel. Men ändå skrek min hjärna FÅNG! Så han fick sig en kort promenad för att kolla viljan och sen ut i hagen igen. Stelpan och jag körde vårt standard koncept: Kort och Intensivt. Hon var fantastisk som vanligt :o) När jag var tillbaka var det dax för betningen - men Nasi fick inte gå med. Jag tog en bild som symboliserar.... ja vad symboliserar den? Att det är jävligt synd om Nasi som har en nojjig Sara på halsen....