Nakna barn

Läste en krönika på Aftonbladet.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/anderswestgardh/article13310175.ab

Den är ju tänkvärd, vilket är vettigt, för det är väl vad krönikor ska vara. Jag tar till mig det han skriver och grubblar en stund på det.

Mina barn springer inte runt nakna. Hemma, inne, kan vi gå nakna hela familjen mellan sovrum och badrum och vi är inte blyga för varandra, men jag anser att bland folk man inte känner - då kan man skyla sitt kön. Även hos mormor och morfar när barnen badar har dom badkläder på sig.

Skulle aldrig ha mina barn nakna på en allmän strand. När vi var utomlands var det en familj där som hade två barn i Matildas ålder. Dom gick omkring nakna. Det kändes konstigt - dom kändes för stora. Men varför egentligen? Dom är ju bara barn dom med. Det kommer ta minst fem år innan deras kroppar förvandlas och varför tvinga på dom en vuxenhet, medvtenhet, som dom inte behöver?

Själv är jag rädd att fel personer ska titta på mina nakna barn på fel sätt. Badkläder skyddar dessutom skrymslen från sand, där man ingen sand vill ha.

Så ja, jag förstår hur han tänker, och det är vettigt. Men jag förordar nog ändå badkläder på barn. Kanske inte BIKINI herregud, men badbyxor - oavsett kön.