Ikväll var det tjejmiddag med gamla skolkompisar. Alltid lika intressant. Vi ses fyra gånger om året, och det är ganska lagom. Vi är så otroligt olika alla fyra och det gör det hela bara ännu roligare.
Sedan går jag och grubblar på hundar. Sigges värden var bra i tisdags och vi pratade fram och tillbaka. Så länge han är pigg och glad kan ha få hänga med, men eftersom han är så pass dålig som han ändå är, är slutet ganska nära. Johan tycker det är jättejobbigt, men vad ska man göra? Hunden går på smärtstillande varje dag för att klara av vardagen. Men tydligen är det bara jag som har morlaikst dilemma av det.
Jag har ju hittat en hund som jag vill ha. Men hur kommer Sigge ta det? Kommer det funka? Ska vi verkligen ta en omplacering igen? Jag vet att jag sa efter Olle att "aldrig mer omplacering" eftersom man få både bra och dåliga vanor med på köpet. Men den här hunden är ju så ung. Jag vet inte.
Veterinären sa att det inte behöver vara negatvt för Sigge med en ny kompis - snarare att han kan livas upp av det. Men det förutsätter ju att det är en snäll hund med låg rang, så inte Sigge måste hävda sig och få det jobbigt på slutet. På samma gång kan vi ju ha tur och Sigge hänger med flera år till - det är ju sådant man inte vet. Åh fy, jag vet inte. Det här är så knasiga funderingar.
Jag vet ju vad jag vill - jag vill åka till Örebro och hämta Bingo på söndag. Det är vad jag vill. Jag hoppas och tror att det kan bli bra för famijen och Sigge, med en hund till. Att Sigge kan få lite sällskap av en canin. Vi får se.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar