Hann inte skriva igår. Hade väl hunnit, men orkade inte. Fy på mig. Och varför erkänna?! Ja du....
Jobbade sent igår. Kände mig helt tom när jag kom hem. Fixade middag, svidade om på barnen, packade in oss i bilen och for ner till Byn. Gustav och jag tog en fästingspruta medans Johan och Matilda fixade en present. For till svärfar som fyllde år och grattade honom. Kom hem alltför sent och barnen hann somna i bilen. Det blir så jobbigt då. Barnen är trötta, orkar inte gå in själva, gnäller vid toa fixen, vill inte klä av sig, vill inte tvätta sig, vill inte borsta tänderna. Mamma har jätte ont i huvudet. Vart tog pappa vägen nu då?! Snälla barnen..... Mamma orkar inte....
Så ligger dom i sängarna. Lite övertrötta och speedade. Bara dom slappnar av somnar dom på fem sekunder. Måste jag skrika? Nej, det behövdes inte. Dom tystnade. Somnade.
Slår upp ett glas cola (ingen sprit - har tagit tabletter), sneglar på datorn. Nej, jag orkar inte. Går ut till hästarna. Vilken kväll! Klockan är snart nio och det är ljust! Nu skulle man rida! Svider i magen. Nu kommer han ringa närsomhelst. Vilken dag som helst. Jag kan inte leva i förnekelse längre.
Gick in och kollade på en film. Vilken konstig film! Senaste "Wallader" - Arvet. Den slutade jättekonstigt. Jag hatar när filmerna slutar och man sitter där och tänker: "Men.... Varför....? Hur blev det med....?" Gick och lade mig. Frustrerad. Med svid i magen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar