Idag var jag med Matilda till tandläkaren.Hon skulle laga ett hål. Ja, jag känner mig som Sveriges sämsta mamma som har en liten dotter som redan fått hål i en tand. Jag tycker att jag skött min mamma plikt jävligt dåligt. Hur som...
Vi skulle laga en tand. Matilda tyckte det var jobbig, hon var orolig trots att vi pratat mycket om det hemma innan. Hon hade tårar i ögonen när hopn hasade sig upp i tandläkarstolen.... Men tandläkaren och hennes sköterska var verkligen kanon! Så snälla och mjuka och tog Matilda igenom allt som skulle hända steg för steg. Mamma tyckte det var jättejobbigt att se sin lilla tjej så upprörd och ville mest av allt ta henne underarmen och springa (ja, jag har en aning tandläkar ångest själv).
Men hon låg där i stolen. Och led. Men hon gjorde det! Dom borrade och jag höll hennes hand och hennes ben skakade - men hon låg där! Och när borrandet är klart kommer obehaglig överaskining - dom ville dra ut tanden! Den var så liten och när dom borrat blev det så förstört och dom kom ner till pulpan, så hade dom lagat skulle hon få tandverk. Så, då blev hon ytterligare upprörd.
Men, änglarna på folktandvården ledde oss igenom även det och efter totalt 40 minuter åkte vi till skolan - en tand fattigare.
Matilda är ett fantastiskt barn. Så underbar, så snäll, så lätt. Hon har en tillit mot andra som jag tror är unik. Jag är bara så rädd att den tilliten, kommer ge henne dyra läxor när hon blir äldre.... Men nu, här, idag. Världens bästa och min stora idol!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar